söndag 24 november 2013

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Beroende omprogrammerar hjärnan

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Beroende omprogrammerar hjärnan: En av de frågor som oftast ställs av sexberoende personer och deras anhöriga är: Varför är det så svårt att hålla sig nykter? För att kunn...

Beroende omprogrammerar hjärnan

En av de frågor som oftast ställs av sexberoende personer och deras anhöriga är: Varför är det så svårt att hålla sig nykter? För att kunna svara på den frågan hjälper det att ha en grundläggande förståelse för hur beroende omprogrammerar den mänskliga hjärnan. Samma omprogrammering inträffar oavsett om det är fråga om kemiska beroenden (alkohol och andra droger), beteendemässiga beroenden (spelberoende, shoppingberoende, etc.), eller närings – och njutningsberoenden (sexberoende, matberoende).

Accumbenskärnan (även känd som hjärnans belöningscentrum) i en normal frisk hjärna registrerar behagliga känslor som svar på naturligt förekommande njutningsfyllda, lustfyllda och stimulerande aktiviteter. All livsbejakande stimuli (som att äta, ha sex, etc. )belönas med känslor av njutning, eftersom de garanterar individens överlevnad och genom detta även artens. Dessa känslor av välbehag orsakas främst av frisättningen av hjärnans budbärare – neurotransmittorer (neurokemikalier i hjärnan som bär meddelanden) - såsom dopamin, serotonin och oxytocin (mestadels dopamin). Accumbenskärnan kommunicerar sedan med andra områden i hjärnan, inklusive områden som har att göra med beslutsfattandet, minne och humör och berättar hur mycket man fick njuta av att äta, ha sex, etc. På detta sätt kan människan "lära" sig vad som är lustfylld. Vi förknippar alltså dessa aktiviteter med en känsla av välbefinnande och gör framtida beslut baserat på denna information.

Tyvärr kan hjärnans belöningscenter manipuleras. Till exempel kan beroendeframkallande kemiska droger stimulera systemet på ett artificiellt sätt genom att översvämma hjärnan med dopamin - allt från två till tio gånger mer dopamin än det som tillhandahålls av fysiska stimuli (som mat, etc.). Det är en ganska stor tryckvåg av glädjenektar! I samma väva överförs denna njutningsrelaterade information till områden i hjärnan som har att göra med minne, humör och beslutsfattande - precis som när det handlar om naturliga stimuli. På detta sätt kan vi "lära" oss att ta specifika droger som ger oss en stor dos av njutning.

Emellertid är hjärnan byggd för att anpassa sig till den information den tar emot. Med tiden anpassar den sig till de höga nivåerna av dopamin som orsakas av fortsatt droganvändning genom att producera mindre dopamin och/eller eliminera dopaminreceptorer. Ändå minns hjärnan nöjet det en gång fick från drogen och den fortsätter att uppmuntra användningen. Att fatta tycke för en drog förvandlas till begär efter den drogen och tvånget tar över. Med andra ord så har hjärnan omprogramerat sig själv och blir beroende. Droger kan inte längre ge den nivå av njutning som de en gång gjorde, men den enskilde känner sig ändå tvungen att fortsätta använda.

”Fan också!” – Triggers, begär och återfall

Triggers är de tankar och känslor som framkallar begär efter drogen och spelar en väsentlig roll efter det att hjärnan blivit inprogrammerad för beroendet. Om en person som är beroende kan lära sig att identifiera triggers och stoppa deras påverkan i tid - innan de framkallar begär – har denna person en chans att hålla sig nykter trots att triggern utlösts. Det bör här noteras att begär efter sin drog eller begär att få agera ut inte är samma sak som när en icke-beroende person blir sugen på en påse chips eller en skopa glass efter en hård dag på jobbet. Begäret är mer som behovet av luft efter att ha hållit andan en längre tid. Med andra ord, när drogsuget tar tag i en person ligger det utanför medveten kontroll och utanför förnuft och logik – som en reflex. Triggers är så kraftfulla att de är helt enkelt överväldigande och tar kontroll över en individs tankeprocess. När begäret sätter in är det mycket, mycket svårt att stoppa den beroendeframkallande cykeln.

Något som triggar hjärnan att minnas är nöjet och det lustfyllda i att använda sin drog. Detta i sin tur är ett potentiellt förstadium för återfall (vi som arbetar med sexberoende pratar om återkallen eufori). Detta innebär att nästan vad som helst – båda externa objekt och interna känslotillstånd - kan vara en utlösande faktor. Interna triggers innebär att obehagliga känslor som depression, ångest, skam, ilska, rädsla, skuld, ånger, etc., kan utlösa suget. Externa triggers kan vara människor, platser, saker och händelser. Att bara se en dator kan utlösa en önskan att agera ut för en cybersexberoende person. För en spelberoende kan suget utlöses av att köra förbi ett casino. För vissa beroende personer kan något som till synes är godartad – en alkoholist som befinner sig på en fest där det förekommer sprit kan triggas. Att komma i konflikt med sin partner eller bli tillrättavisad på jobbet kan också vara utlösande faktorer. Det är viktigt att notera att inte alla triggers är negativa till sin natur. Ibland kan materiella framgångar och positiva känslor väcka lusten att festa – dvs. önskan att använda eller agera ut.

Tyvärr är triggers oundvikliga. Tänk på alkoholister som kör förbi annonser för öl, whisky och vodka. Tänk på narkomaner som tittar på dramatiska TV program om brottslighet där man säljer eller använder droger eller matberoende personer som ser alla dessa annonser om god mat. Tänk på vilken beroende person som helst som behöver hantera livets berg och dalbana och de känslor det framkallar…

Det värsta är att i ett tidigt skede av nykterhet, när en person är som mest sårbar för återfall är de inre reaktionerna på alla de olika känslomässiga och synliga ledtrådar som utlöser suget är starkare snarare än svagare. Detta innebär att det faktiskt är svårare att inte plocka upp sin drog eller agera ut sitt begär under trettio dagar än vad det är under de tre första dagarna. Ytterligare en faktor som förvärrar det hela är det faktum att de underliggande (tidigare självmedicinerade) psykologiska problemen - som ångest och depression – sannolikt kommer att göra sig påminda mer och mer allt eftersom tiden borta från sin drog eller från sina utagerandemönster ökar. Faktum är att studier visar att triggers och de underliggande känslomässiga problemens inverkan i livet är på topp när en beroendeperson är ren eller fri från utageranden mellan trettio och nittio dagar. Lyckligtvis börjar oddsen för långsiktig avhållsamhet öka efter nittio dagar och efter ett år är oddsen för varaktig nykterhet faktiskt ganska bra. Därför är det mycket viktigt att lära tillfrisknande beroendepersoner hur de kan identifiera och motverka deras triggers så snart som möjligt.


Den goda nyheten är att våra neurala nätverk är motståndskraftiga och anpassningsbara. En överväldigande majoritet av beroendepersoner kan förvänta sig att deras hjärnor fungerar. Detta innebär i sin tur att så småningom kommer man att närma sig baslinjen när det gäller utsöndring av neurotransmittorer i hjärnan – dvs. så länge de håller sig rena från droger eller utagerandemönster. Tricket är att hjälpa beroendepersoner att hålla sig rena under ett år till 18 månader. Alltså den tid som deras hjärnor behöver för att normaliseras - vilket innebär att bryta igenom förnekande, identifiera triggers och att man får behandlingsverktyg som gör att man utvecklar hälsosamma mekanismer för att hantera livet på dess egna villkor.


söndag 10 november 2013

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Erbjud behandling för sexköpare!

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Erbjud behandling för sexköpare!: Om man ska tro på det som kommit fram i olika mediala sammanhang sista tiden ökar antalet personer som köper sex – och de blir allt yngre....

Erbjud behandling för sexköpare!

Om man ska tro på det som kommit fram i olika mediala sammanhang sista tiden ökar antalet personer som köper sex – och de blir allt yngre. Detta trots samhällets lösning att ge böter om man åker fast.
Själv tycker jag det är bra att sexköp kriminaliserades, men kanske inte av den anledning som andra människor har. Utifrån att vara en terapeut som behandlar sexberoende vet jag att sexberoende människor bara nås av tillfrisknandets budskap genom de negativa konsekvenserna man får av det man gör. Oftast – men inte alltid - måste man tyvärr köra näsan i skiten (och helst gnugga runt) för att inse att man behöver göra en förändring i sitt liv. Oftast är förnekelsen, minimeringarna och rationaliseringarna alldeles för omfattande innan. Nu är ju inte alla som köper sexuella tjänster sexberoende, men många är det. Och sexberoende personer som är inne i ett utagerande tänker överhuvudtaget inte på de eventuella konsekvenserna av sina beteenden. Eller så övertalar de sig själva att de ska klara av att hantera det som eventuellt kommer att hända. När man vill ha sin drog tror man sig kunna fixa det mesta...
Jag menar att förståelse för de mekanismerna som finns i köptsex är viktig för att komma tillrätta med problemet. Utifrån ett sexberoende perspektiv handlar inte köp av sexuella tjänster om sex. Inte egentligen. Det handlar om att förväxla intimitet och intensitet - det man egentligen behöver med det man vill ha. Sexberoende personer som köper sex förväxlar finansiellt beroende och närhet.
För en sexberoende person handlar det om att överleva alla orimliga krav man ställer på sig själv och som andra ställer. De tror att de måste spela en roll, vara någon som de egentligen inte är, eller satsa på pengar och makt. De litar inte på att de kan få det de behöver av andra. På en djup känslomässig nivå handlar det om brist på tillit. Många kommer från rigida familjesystem där det mesta handlar om att överanpassa sig efter systemet. De är vana att få bekräftelse för vad de gör, i motsats till att bli sedd för den de är. De vet egentligen inte hur de ska göra för att ta hand om sig själva eller andra och pga. tillitsbristen är de inte villiga att ge av sig själva förbehållslöst. Att göra detta skulle samtidigt innebära att göra sig sårbara – att klä av sig rustningen (och inte bara kläderna). Sexberoende personer som köper sex har ingen bra erfarenhet av att vara just sårbara. I samma stund som man lägger pengarna på bordet för en sexuell tjänst bekräftar man också att allt ska ske på sina villkor. Jag slipper blottlägga mig och kan se det som en affärstransaktion istället. Men när det är över finns bara tomheten kvar. Och skulden och skammen - ruelsen över det man gör mot sin fru, sina barn, sina sanna vänner och eventuellt mot sitt arbete - och framför allt mot den man egentligen är.
Att ge böter för detta är inte korrekt verktyg om man vill få stopp på deras framfart, även om det är bra i förlängningen att man får konsekvenser för det man gör när det är frågan om ett beroendeframkallande beteende.
Varför inte erbjuda människor att kolla upp vad det egentligen handlar om i samband med att man ger böter, om man verkligen vill göra en skillnad? Man skulle skicka en lapp tillsammans med inbetalningskortet, där det står ungefär så här:


’”Om du misstänker att du har ett problem när det gäller köp av sexuella tjänster finns det hjälp för dig. Om du känner att det räcker nu, att du aldrig kommer få det du behöver om du fortsätter, att det du gör bara ger näring till skuld och skam men att du samtidigt inte klarar av att sluta själv – då är du välkommen att ringa detta nummer eller mejla till denna adress. Detta är helt frivilligt.”  


fredag 8 november 2013

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Hämnd – apropå näthatet

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Hämnd – apropå näthatet: För nästan 4000 år sedan infördes Hammurabis lagar, bl.a. ”Öga för öga, tand för tand”. Denna primitiva lag finns i viss mån även idag och...

Hämnd – apropå näthatet

För nästan 4000 år sedan infördes Hammurabis lagar, bl.a. ”Öga för öga, tand för tand”. Denna primitiva lag finns i viss mån även idag och går att se bevis för lite varstans – och ibland går det till och med till ytterligheter. På grund av våra begränsningar har få människor – kanske ingen av oss – förmåga att se olika situationer helt klart och tydligt. Är inte det mesta subjektivt? De flesta av oss kommer någon gång att hitta anledningar att spela Gud som utmäter straff, antingen subtilt genom passiv-aggressivitet eller uppenbart genom sabotage – eller genom vårt sexberoende. Vem som helst kan tyckas vara en fiende i stunden, även nära och kära och de vi älskar. Ibland triggas alltså våra personliga historiska mönster!
Känslor av besvikelse, ilska och orättvisa är vanliga under hela barndomen. Splittringen som kan uppstå av att ha upplevt båda kärlek och hat i relation till viktiga personer under uppväxttiden kan vara traumatiserande, om inte möjlighet finns att på ett hälsosamt sätt integrera eller härbärgera dessa ytterligheter. Jag kommer ihåg när jag var liten och hade bråkat med mina föräldrar, hur jag kunde ligga på min säng och tänka – ”Tänk om jag vore död. Då skulle de ångra sig. Då skulle de be om förlåtelse.” - Jag fick fantasibilder av hur de stod vid min grav och bad om ursäkt för det de hade gjort, storgråtande i sin sorg – ”Kom tillbaka. Förlåt oss.” – Men då skulle det minsann vara för sent! Att jag i så fall låg där död hade ingen betydelse alls i det sammanhanget, jag skulle ju ändå få rättvisa och mina föräldrar skulle få sitt straff! Senare i livet gjorde jag många andra saker för att hämnas, men i stort sett kan man säga att jag låg kvar där i min säng med mina fantasier om rättvisa och hämnd i många, många år.
Jag påminns om en gammal indiansaga. Jag kommer inte ihåg hela sagan med den går ungefär så här: 

Det var en farfar och sonson som var ute på en skogsvandring. Framåt kvällen gjorde de upp en brasa och hade det fint. Farfar sa till sonsonen – ”Jag tror att alla människor äger två hundar. Den ena är blå (eller om det var någon annan färg?) och den är bitsk. Den tycker inte om att man kommer nära och skäller på allt och alla. Den andra är vitt (?) och tycker om att bli klappad och att springa på ängarna och rulla sig i gräset. Och de här två hundarna slås ständigt med varandra.”
Grabben tänkte på det där ett tag och så frågade han – ”Men farfar, vilken hund är det som vinner när de slås?”
Varpå farfar svarade – ”Det beror på vilken man ger mat. Den som får mest näring vinner.”

När det uppstår konflikter i en miljö som är fast förankrad i kärlek kan barn förverkliga intimitet i sina relationer. I känslomässigt vacklande eller utarmade miljöer tycks alla kärleksfulla band hotas av en konflikt.

Att stå upp för orättvisor eller att kräva vedergällning kan vara förståeligt. Men att uppnå detta genom hat eller genom våld kommer aldrig att leda till harmoni, välbefinnande eller sinnesro. Medlen måste vara lika med det resultat man vill uppnå. Det enda motgift för hämnd är att älska sig själv och känslan av att vara älskad. Är det möjligt att bjuda på kärlek, medkänsla, medvetenhet och förståelse när hämndens låga förbrukar och tär?  Vi behöver alla lära oss att utveckla tillit och tro på oss själva i stället för att vara så pass beroende av andra människor att minsta svek får oss att känna som att livet är över. Hämndlyssna tankar eller handlingar är alltid ett tecken på att du ”matar fel hund.” Det finns inget i den yttre världen som någonsin kommer att göra oss hela. Sinnesro är ett inre arbete.