Om man ska tro på det som kommit fram i olika mediala
sammanhang sista tiden ökar antalet personer som köper sex – och de blir allt
yngre. Detta trots samhällets lösning att ge böter om man åker fast.
Själv tycker jag det är bra att sexköp kriminaliserades, men
kanske inte av den anledning som andra människor har. Utifrån att vara en
terapeut som behandlar sexberoende vet jag att sexberoende människor bara nås
av tillfrisknandets budskap genom de negativa konsekvenserna man får av det man
gör. Oftast – men inte alltid - måste man tyvärr köra näsan i skiten (och helst
gnugga runt) för att inse att man behöver göra en förändring i sitt liv. Oftast
är förnekelsen, minimeringarna och rationaliseringarna alldeles för omfattande
innan. Nu är ju inte alla som köper sexuella tjänster sexberoende, men många är
det. Och sexberoende personer som är inne i ett utagerande tänker överhuvudtaget
inte på de eventuella konsekvenserna av sina beteenden. Eller så övertalar de
sig själva att de ska klara av att hantera det som eventuellt kommer att hända.
När man vill ha sin drog tror man sig kunna fixa det mesta...
Jag menar att förståelse för de mekanismerna som finns i
köptsex är viktig för att komma tillrätta med problemet. Utifrån ett sexberoende
perspektiv handlar inte köp av sexuella tjänster om sex. Inte egentligen. Det
handlar om att förväxla intimitet och intensitet - det man egentligen behöver
med det man vill ha. Sexberoende personer som köper sex förväxlar finansiellt
beroende och närhet.
För en sexberoende person handlar det om att överleva alla
orimliga krav man ställer på sig själv och som andra ställer. De tror att de
måste spela en roll, vara någon som de egentligen inte är, eller satsa på pengar
och makt. De litar inte på att de kan få det de behöver av andra. På en djup
känslomässig nivå handlar det om brist på tillit. Många kommer från rigida
familjesystem där det mesta handlar om att överanpassa sig efter systemet. De
är vana att få bekräftelse för vad de gör, i motsats till att bli sedd för den
de är. De vet egentligen inte hur de ska göra för att ta hand om sig själva
eller andra och pga. tillitsbristen är de inte villiga att ge av sig själva förbehållslöst.
Att göra detta skulle samtidigt innebära att göra sig sårbara – att klä av sig
rustningen (och inte bara kläderna). Sexberoende personer som köper sex har
ingen bra erfarenhet av att vara just sårbara. I samma stund som man lägger
pengarna på bordet för en sexuell tjänst bekräftar man också att allt ska ske
på sina villkor. Jag slipper blottlägga mig och kan se det som en
affärstransaktion istället. Men när det är över finns bara tomheten kvar. Och
skulden och skammen - ruelsen över det man gör mot sin fru, sina barn, sina
sanna vänner och eventuellt mot sitt arbete - och framför allt mot den man
egentligen är.
Att ge böter för detta är inte korrekt verktyg om man vill
få stopp på deras framfart, även om det är bra i förlängningen att man får
konsekvenser för det man gör när det är frågan om ett beroendeframkallande beteende.
Varför inte erbjuda människor att kolla upp vad det
egentligen handlar om i samband med att man ger böter, om man verkligen vill
göra en skillnad? Man skulle skicka en lapp tillsammans med inbetalningskortet,
där det står ungefär så här:
’”Om du misstänker att
du har ett problem när det gäller köp av sexuella tjänster finns det hjälp för
dig. Om du känner att det räcker nu, att du aldrig kommer få det du behöver om
du fortsätter, att det du gör bara ger näring till skuld och skam men att du samtidigt
inte klarar av att sluta själv – då är du välkommen att ringa detta nummer
eller mejla till denna adress. Detta är helt frivilligt.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar