söndag 27 juli 2014

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Porrberoende och hjärnan 2

Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Porrberoende och hjärnan 2: I en tidigare artikel – ”Pornografi och hjärnan” (Erik Sundbys sexberoende blogg, 140724) beskrev jag hur forskare med hjälp av funktionel...

Porrberoende och hjärnan 2

I en tidigare artikel – ”Pornografi och hjärnan” (Erik Sundbys sexberoende blogg, 140724) beskrev jag hur forskare med hjälp av funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) kommit fram till två viktiga slutsatser:
      
      När pornografi visas för sexberoende personer stimuleras områden i deras hjärnor som har att göra med belöning, motivation och sug, medan hjärnan hos icke-sexberoende personer inte gör det.

           Sexberoende personers hjärnor reagerar i exakt samma områden och i samma utsträckning som hjärnorna hos kokainberoende personer när dessa utsätts för bilder av kokain.

Jag själv och vi som arbetar på DBK Sverige har länge påstått att människor har lidit av sexberoende i årtionden. Vi har också påstått att detta förstärks pga. tillgängligheten i den sexuella material som finns via Internet, smartphones och annan digital teknik. På DBK Sverige har vi i många år betraktat Cybersexberoende som sexberoendets kokain just på grund av den snabba åtkomstmöjligheten, den oändliga mångfalden och tillgänglighet 24 timmar dygnet - 7 dagar i veckan. Många människor i Sverige är tveksamma till att söka behandling, dels pga. den skam som finns med när man ägnar sig åt tvångsmässiga sexuella beteenden och dels så känner de den extra bördan av att ha ett tillstånd som fortfarande ses som ett tecken på att man är ”fel”, eller som en ursäkt för dåligt uppförande i allmänhetens ögon – ungefär samma syn som fanns när det gäller alkoholism och drogberoende för många år sedan.


Även om de flesta behandlingshem för beroende idag fokuserar på alkohol och andra kemiska droger kommer man att behöva erbjuder specialiserade tjänster för sexberoende och anhörige trauma i framtiden. På DBK Sverige har vi utvecklat ett antal innovativa behandlingsprogram som erbjuder särskild hjälp för sexberoende, kärleksberoende, anhörige trauma, medberoende relaterad till sexberoende och andra problem med intimitet. För närvarande finns vi på två ställen i Sverige, Stockholm och Göteborg.  Med våra upplevelser ur verkligheten och med våra iakttagelser har vi på DBK Sverige under årens lopp (vi har funnits sedan oktober 2004) argumenterat för att sexberoende är en sjukdomstillstånd med kriterier för diagnos som har en biologisk underbyggnad - snarare än ett enkelt problem som har att göra med självkontroll. Vi som arbetar på DBK Sverige har åtagit oss att öka medvetenheten om sexberoende och utveckla avancerade program för behandling av ovanstående problem. 

Det tar lång tid att få begreppet sexberoende fäst hos beslutsfattare, beroende till stor del på bristande forskning. Den nya forskningen på Cambridge är den typ av rigorös, väl utformad (men tyvärr även väldigt försenade) forskning som båda professionella terapeuter och allmänheten behöver för att förstå att det lidande sexberoende personer och deras anhöriga erfar är verklig och behandlingsbar. Med varje studie av den här typen tar vi viktiga steg närmare ett officiellt erkännande, vilket kommer att uppmuntra människor som kämpar med sexberoende att skaffa sig den hjälp de behöver. 

torsdag 24 juli 2014

Porrberoende och hjärnan

Även om exakta beräkningar inte finns, tyder studier på att så många som en av tjugofem vuxna påverkas av sexberoende - dvs. en tvångsmässig besatthet av sexuella tankar, känslor och/eller beteenden de inte kan kontrollera. Detta har en inverkan på personens privatliv och arbete, vilket i sin tur leder till signifikant lidande och känslor av skam. I en undersökning som gjorts av Society for the Advancement of Sexual Health (www.sash.net) kom man fram till att mellan 3 - 5 % av befolkningen i USA lider av sexberoende. Överdriven användning av pornografi är ett av de vanligaste utageranden som identifierats hos många sexberoende människor båda i Sverige och i världen. På DBK Sveriges kliniker i Stockholm och Göteborg är det c:a 55 % per år av de hjälpsökande som ägnar sig åt sexuella utageranden via Internet (det är mellan 120 – 150 personer som söker hjälp varje år).

Det har varit känt sedan länge att kemiskt beroende triggar specifika områden i hjärnan. Ett antal studier har även visat att pornografi triggar samma aktivitet i hjärnan hos personer som är sexberoende. Den senaste studien är gjord på University of Cambridge i England. Studien publicerades i tidskriften PLOS ONE.
 
I den senaste studien, som finansieras av Wellcome Trust (se www.wellcome.ac.uk) har forskare vid institutionen för psykiatri vid universitetet i Cambridge tittat på hjärnaktivitet i nitton manliga sexberoende patienter och jämfört dem med lika många friska frivilliga försökspersoner. De sexberoende patienterna hade börjat titta på pornografi i tidigare åldrar och i högre grad, jämfört med de friska frivilliga.

"Patienterna i vår studie var alla människor som hade betydande svårigheter att kontrollera sina sexuella beteenden och detta innebar också betydande konsekvenser för dem. Det påverkade deras liv och relationer negativt." förklarar Dr Valerie Voon vid University of Cambridge. "På många sätt var deras beteenden lik narkotikaberoende patienter. Vi ville se om dessa likheter återspeglades i hjärnans aktivitet också."

Försökspersonerna fick se en serie korta filmer med antingen sexuellt explicit innehåll eller sport medan deras hjärnaktivitet övervakades med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), som mäter hjärnans aktivitet.

Forskarna fann att tre regioner i synnerhet vara mer aktiva i hjärnan hos sexberoende personer jämfört med friska frivilliga försökspersoner. Dessa regioner - ventrala striatum, den dorsala främre cingulum och amygdala - är regioner som dessutom är särskilt aktiva i narkomaner då man visar dem drogstimuli. Den ventrala striatum är involverad i bearbetning av belöning och motivation, medan dorsala främre cingulum är inblandad i drogbegär och att förutse belöningar. Amygdala har att göra med behandlingen av betydelsen av händelser och känslor. Sammantagit handlar det alltså om det som brukar kallas för hjärnans belöningssystem. På DBK Sverige har vi länge hävdat att beroende i sig innebär i sig att hjärnan ”kidnappas” av dess eget belöningssystem eller nätverk.


Forskarna bad också deltagarna att gradera nivån av den sexuella lusten eller kicken de kände medan de såg på porrvideos och hur mycket de tyckte om filmerna. Detta gjorde man eftersom beroendepersoner drivs av att söka sin drog för att de måste ha den – i motsats till att de njuter av det. Denna onormala process kallas incitament motivation och är en central teori när det gäller broendesjukdomar. Som väntat visade de sexberoende patienterna högre nivåer av lust eller kick gentemot sexuellt explicita filmer, utan att för den sakens skull nödvändigtvis gradera dem högre när det gällde ”att gilla” poäng. Hos de patienterna var önskan, detta att man ”måste ha” också korrelerad med högre interaktioner mellan de ovannämnda regionerna inom nätverket i hjärnan - med större överföring mellan den dorsala cingulum, ventrala striatum och amygdala - om man jämförde med sportvideos.
Dr Voon och hans kollegor fann också ett samband mellan hjärnans aktivitet och ålder - ju yngre patienten var, desto större aktivitetsnivån i den ventrala striatum som svar på pornografi. Detta samband var starkast hos sexberoende personer. De främre kontrollregionerna i hjärnan - i huvudsak de mekanismer som "bromsar" oss - fortsätter att utvecklas till mitten av tjugo års ålder och denna obalans kan vara orsaken till ökad impulsivitet och risktagandet hos yngre människor. De åldersrelaterade fynd hos sexberoende personer tyder på att ventrala striatum kan vara viktig i utvecklingsmässiga aspekter av tvångsmässiga sexuella beteenden på ett liknande sätt som det är i narkotikaberoende personer.
"Det finns tydliga skillnader i hjärnaktivitet mellan sexberoende patienter och friska frivilliga försökspersoner. Dessa skillnader finns även hos narkotikaberoende."
Dr John Williams, chef för neurovetenskap och mental hälsa vid Wellcome Trust, säger i en intervju: "Överdrivet porrtittande, överätande och överdrivet spelande är allt vanligare. Denna studie tar oss ett steg längre för att ta reda på varför vi bär på en fallenhet att upprepa beteenden som vi vet är potentiellt skadliga för oss. Oavsett om vi tar itu med sexberoende, spelberoende eller matberoende är det bra att veta hur och när man bäst kan ingripa för att bryta den onda cirkeln. Detta är ett viktigt mål för denna forskning."

tisdag 15 juli 2014

Beroende är en kronisk hjärnsjukdom

Beroende är en kronisk hjärnsjukdom och inte bara ett beteendeproblem relaterat till för mycket alkohol, narkotika, spel eller sex. Det är grunden i en ny definition av beroende skapad av ett amerikanskt läkarförbund med fokus på beroendesjukdomar. 

Efter en lång utredningstid kom den nya definitionen i slutet av 2013.

Det här är första gången som läkarförbundet The American Society of Addiction Medicine, ASAM, officiellt hävdar att beroende inte bara är relaterat till problematiskt användande av någon substans och att man kan bli beroende av andra företeelser än droger. Företeelser som spel, sex, shopping, träning kan också utvecklas till ett beroende, enligt ASAM. 

– I grunden är inte beroende bara ett socialt problem eller ett moraliskt problem eller ett kriminellt problem. Det är ett problem i hjärnan vars beteende manifesteras i alla de här andra områdena.

Enligt den nya definitionen är beroende en primär sjukdom och alltså inte ett resultat av andra orsaker så som emotionella eller psykiatriska problem. Beroende anses även vara en kronisk sjukdom, vilket innebär att den måste behandlas under hela livet. 

Bakgrunden till den nya definitionen är de senaste tjugo årens framsteg inom neurovetenskapen, som visar att beroendesjukdomar leder till förändringar i hjärnan som ersätter hälsosamma beteenden med missbruksbeteenden. Även impulskontrollen och bedömningsförmågan påverkas av sjukdomen, vilket leder till en dysfunktionell strävan efter belöning i form av alkohol och andra droger.

Enligt ASAM kan den beroende inte själv välja att avstå från antisociala eller farliga beteenden, eftersom beroendet stör tänkandet, kännandet och uppfattningsförmågan.

Vi måste sluta moralisera, skuldbelägga, kontrollera eller le hånfullt åt personen som har beroendesjukdomen, och börja skapa möjligheter för individer och familjer att få hjälp och tillhandahålla hjälp att välja rätt behandling.