tag:blogger.com,1999:blog-15686662322218472102024-03-05T20:35:12.341-08:00Erik Sundbys Sexberoende BloggErik Sundbys Sexberoende Blogg är till för att (1) sprida information om sexberoende, och (2) ge råd om olika företeelser i tillfrisknande från sexberoende. Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.comBlogger137125tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-80334926924736556492023-12-18T04:50:00.000-08:002023-12-18T04:56:13.738-08:00Vägvalsprogrammet - DBK Sveriges uppgiftsbaserade behandlingsprogram<p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;"> <span face=""Avenir Light", sans-serif" style="font-size: 16pt; text-align: center;">Inledning</span></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
mso-bidi-font-size:13.5pt;
font-family:"Avenir Light",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman \(CS-brödtext\)";
color:black;
mso-font-kerning:1.0pt;
mso-ligatures:standardcontextual;
mso-fareast-language:EN-US;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
mso-bidi-font-size:13.5pt;
font-family:"Avenir Light",sans-serif;
mso-ascii-font-family:"Avenir Light";
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:"Avenir Light";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman \(CS-brödtext\)";
color:black;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:1311861916;
mso-list-template-ids:-347856590;}
@list l0:level1
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:36.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:72.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:"Courier New";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:108.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:144.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:180.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:216.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:252.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:288.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:324.0pt;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i>På DBK Sverige har vi tre behandlingsprogram som vi utvecklat under de tjugo åren vi har varit verksamma. Det behandlingsprogram som är för sexberoende eller CSBD heter Vägvalsprogrammet och bygger på uppgifter man gör hemma för att sedan redovisa i sin grupp. Man får speglingar eller feedback av gruppen och av gruppledaren. Uppgifterna är utformade för att optimera tillfrisknandeprocessen (se nedan). Behandlingsprogrammet är influerat av en mängd olika men ändå liknande program i framför allt USA. Några exempel på de behandlingsprogrammen vi är influerade av kommer från International Institute for Trauma and Addiction professionals (IITAP) och från Sexual Recovery Institute i Los Angeles. Vägvalsprogrammet är också influerat av de behandlingsprogram för substansberoende som finns båda i Sverige och USA. Vår metodik är även inspirerad av 12-stegsprogrammet. <o:p></o:p></i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Förutom att var och en som arbetar på DBK har sina specialkompetenser är vi också utbildade på ITTAP i USA för att behandla sexberoende och det vi kallar för anhörigtrauma. Många av oss – inklusive jag själv – har våra rötter i de olika 12-stegsprogram som finns. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Nedan artikel beskriver ramen för vårt behandlingsprogram för sexberoende eller CSBD. I senare artiklar kommer jag att även redovisa för vår behandling för traumatiserade partners och andra anhöriga, samt vårt behandlingsprogram för par, den s.k. Parprocessen som nämns i artikeln. För den som är intresserad finns hela Parprocessen beskriven på Sexberoendepodden, klicka bara på länken: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span style="color: blue;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/sets/dbks-behandling-foer-par">https://soundcloud.com/user-148947036/sets/dbks-behandling-foer-par</a></span><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;">Tillfrisknandeprocessen<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i>”Det finns en förutsägbar process i tillfrisknandet. Tillfrisknandet har sina egna utvecklingssteg och milstolpar som uppnås. Vi optimerar processen genom att använda specifika uppgifter” </i>- Erik Sundby<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">1.Utvecklingsfas: den sexberoendes problem ökar. Detta genererar i sin tur en medvetenhet om att något behöver förändras. Antingen söker man terapeutisk hjälp eller söker upp 12-stegs möten, men avbryter efter ett tag. Den sexberoende har en benägenhet att minimera eller tror att hen kan "fixa" allt själv och är egentligen inte redo att ta emot hjälp.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> 2. Kris -och beslutsfas: den sexberoende går över en gräns och upplever en fundamental önskan om förändring. Detta sker oftast pga. en eller flera kriser, till exempel att bli avslöjad av sin partner eller att få rättsliga problem, etc. Hos en del kommer inte beslutet om förändring på grund av en kris, utan helt enkelt av en ovilja att leva som tidigare.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> 3. Chockfas: erkännande av sexberoendet är början till en förlustprocess. Den sexberoende pendlar mellan avstängdhet och tvivel; ilska och separationsångest. Abstinenssymtom kan uppstå i form av desorientering, förvirring och koncentrationssvårigheter. Hopplöshet, förtvivlan intensifieras alltmedan förmågan att se verkligheten i vitögat ändå ökar.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> 4. Sorgefas: när den sexberoende kommer ur chocken blir hen medveten om sin känslomässiga smärta. Lidandets komponenter innehåller: <o:p></o:p></p><ul style="margin-bottom: 0cm;" type="disc"><li class="MsoNormal"> Alla förluster under livet<o:p></o:p></li><li class="MsoNormal">Förlust av utagerandebeteenden - en kär gammal vän som gett tröst. <o:p></o:p></li><li class="MsoNormal">Beroendet har täckt över djupare sår; olika typer av övergrepp och försummelse. Smärtfyllda insikter kommer upp till ytan, utan att man kan fly. Återfallsfrekvensen är stor under denna tid i tillfrisknandeprocessen.<o:p></o:p></li></ul><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">5. Reparationsfas: att gå från smärta in mot en djupare rekonstruktion. Kärnföreställningarna förändras och nya beteendemönster utvecklas. Ansvarstagande i alla livets områden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> 6. Tillväxtfas: Den sexberoende uppnår balans i livet; kontakt med sig själv och tillgänglighet för andra. Hen är närvarande. Relationer förnyas. Den sexberoende utvecklar medkänsla med sig själv och andra samt integritet i relationer och tillit till sina egna gränser.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;">Vägvalsprogrammet<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i>”Några få har kontakt med 1:a steget (erkännande av maktlöshet inför sitt sexberoende) som en existentiell position när de söker hjälp. Men det är mycket mer sannolikt att man når dit genom att arbeta med de uppgifter man får i behandlingen.”</i> – Erik Sundby<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> När de flesta sexberoende personer söker hjälp är de oftast i en Utvecklingsfas. 99,9% av de som söker hjälp gör det utifrån att ha blivit avslöjad av sin partner och ”tvingade”. Vägvalsprogrammet är till för att hjälpa patienterna att fördjupa sina kunskaper om sexberoende (CSBD) och tillhandahålla en solid grund för tillfrisknande. För att över huvud tagit kunna ta till sig information är det viktigt att bryta igenom förnekelse. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Statistiken visar att de första tre till fyra månaderna i behandling brukar fungera utan återfall (Källa: IITAP). I detta sammanhang pratar vi om att ”gå på rosa moln”, någonting som är vanligt även när det gäller till exempel alkoholism. Under denna tid är det därför viktigt för patienten att skapa en hållbar grund att stå på. Eller som det står i inledningstexten till Startpunkten (den första av fyra arbetsböcker som innehåller vårt behandlingsprogram): <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> ”Uppgifterna eller hemläxorna i Vägvalsprogrammet kommer att hjälpa dig analysera dig själv och dina sexuella beteenden och tillhandahålla en solid grund för ditt tillfrisknande. Våra praktiska övningar kommer också att hjälpa dig upptäcka alla aspekter av ditt problem. Övningarna är enkla och samtidigt utformade för att ge dig möjlighet till kraftfulla förändringar i ditt liv. De kräver av dig att du använder ditt förstånd och handlar i tillfrisknandets riktning, att du ger dig själv tid att skriva och att du är ärlig mot dig själv och dina gruppmedlemmar och din terapeut. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Villigheten att sluta ägna sig åt tvångsmässiga sexuella beteenden kommer vid olika tillfällen för olika människor. Nästan alla nås av tillfrisknandets budskap genom påverkan från partners, familjen, vänner, arbetsgivare, rättsväsendet, skolan, sjukvården och/eller genom påverkan utifrån ekonomiska problem. Det är de negativa konsekvenserna av sina beteenden som gör att många fattar ett beslut om att de behöver hitta ett nytt sätt att leva. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det som betyder mest i början är att du slutar skylla dina problem på omgivningen och börjar se sanningen om ditt tvångsmässiga sexuella beteende i vitögat. Det som krävs av dig i tillfrisknandet är ärlighet vad det gäller det liv du levt, ett öppet sinnelag för att pröva nya sätt att leva och villigheten att använda din kraft och energi för att handla. En attityd av likgiltighet, intolerans och cynism kommer att trasa sönder dina försök att tillfriskna”. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Vägvalsprogrammet är uppdelad i 4 olika faser. Varje fas innehåller ett antal verktyg eller uppgifter som patienten arbetar med hemma. När det gäller fas 4 eller Fördjupning (traumabearbetning) ingår även andra metoder som gestaltterapi, familjekonstellationer, EMDR, psykodrama, transaktionsanalys, etc. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det ingår i terapeutens roll att kunna avgöra vilka uppgifter en person behöver med tanke på var patienten befinner sig i tillfrisknandeprocessen. Patientens ansvar är att ge sig själv tid att göra uppgifterna. När man är klar redovisas de i gruppen. Patienterna får speglingar eller feedback av de andra gruppmedlemmarna. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Uppgifterna i Vägvalsprogrammet kombinerat med gruppterapi är utformade för att optimera tillfrisknandeprocessen (i en undersökning som gjordes av Dr. Patrick Carnes tyckte 85% av de tillfrågade personerna som hade deltagit i olika behandlingsprogram i USA för sexberoende att gruppterapi var den åtgärd som hjälpte dem mest). Uppgifterna hjälper den sexberoende att bryta förnekelse och de öppnar nya dörrar. De kommer att aktivera kognition och ge tillgång till ny information om sexberoendet och ett program för långvarigt tillfrisknande. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Nedan följer ett förtydligande av de olika behandlingsfaserna och deras syften och mål.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;"> Fas 1 - Startpunkten: fokus på lösningen<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det primära syftet med Startpunkten är att sluta agera ut. För att kunna göra detta behöver patienten:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">1. påbörja arbetet med att definiera vad ett utagerande är för dem – dvs. de sexuella beteenden som antingen skapar problem i livet eller underblåser problem som man redan har. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">2. Skapa grunden för fortsatt tillfrisknande i sitt liv. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Det primära syftet med uppgifterna i den här fasen i behandlingen är alltså att hjälpa patienten skapa grunden för långvarigt tillfrisknande genom att införliva stabilitet och rutiner. Detta görs genom en handlingsplan. Vi vill att patienten skall: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Deltar i behandlingsgrupp varje vecka<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Går på självhjälpsmöten minst 1 gång i veckan<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Ringer ut. Skaffar sig ett nätverk av tillfrisknande personer och använder nätverket för att t ex återskapa kontakt med sig själv. De som är nya i behandlingen får därför telefonnummer till alla i sin grupp. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Skapar dagliga tillfrisknande ritualer och rutiner. Använder veckoschemat (en av våra uppgifter) för att även schemalägga hälsosamma aktiviteter.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Formulerar en målbild samt påbörja arbetet med att uppnå sina mål.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">För de som har en partner som också deltar i behandling: Aktualiseras hur parprocessen går till genom att delta i ett s.k. Inledande parsamtal (ett första parsamtal där vi bl.a. beskriver parbehandlingen eller det vi kallar för parprocessen – ett program för läkning). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;">Fas 2 – Fångad i tvånget<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Att arbeta med uppgifterna i fas 2 gör det möjligt för patienten att fullt ut fokusera på tillfrisknandeprocessen genom att arbeta för att:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Bryta igenom förnekelse och andra försvar<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Etablera beteendeförändringar<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Träna på fokus och närvaro<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Etablera sitt personliga nätverk och bygga band med andra tillfrisknande personer<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Upptäcka vad personlig hälsa innebär och hitta strategier för att uppnå detta<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">För de som även deltar i parprocessen (vårt behandlingsprogram för par) påbörjas fas 2 i parbehandlingen, dvs. avslöjandeprocessen. Den sexberoende skriver och läser upp en utagerandelista för sin partner under ett parsamtal, samt tar emot sin partners muntliga svarsbrev.<o:p></o:p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;"><br /></span></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><span style="font-size: 16pt;">Fas 3 – Ur tvånget<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Att arbeta med uppgifterna i fas 3 gör det möjligt att återskapa kontakten med sig själv på en djupare nivå genom att den sexberoende arbetar med - <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> <span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Återfallsprevention<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att skapa förutsättning för ett skifte i sin syn på sig själv och sina dysfunktionella tankemönster – ett s.k. ”paradigmskifte”<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att ”gräva fram" sig själv<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att utveckla sin "inre iakttagare" som intervention mot återfall<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att utveckla färdigheter för närvaro och fokus<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Affektreglering<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> För de som även deltar i parprocessen: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 30pt;">1. Att fortsätta med avslöjandeprocessen genom att skriva och lämna över ett s.k. Klargörandebrev och ta emot svarsbrev från sin partner under parsamtal. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 30pt;">2. Att delta i ett avstämningsmöte där vi påbörjar fas 3 i parprocessen: Att analysera relationen. Detta kan bara göras om avslöjandeprocessen är avslutad. <o:p></o:p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"> <span style="font-size: 16pt;">Fas 4 – Fri från tvånget<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det primära syftet med uppgifterna i fas 4 är att komma till rätta med skam och kärnföreställningarnas påverkan i livet. Att arbeta med de uppgifter som finns i fas 4 hjälper patienten att implementera Jaget genom att arbeta med – <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att omstrukturera sitt liv genom arbete med dysfunktionella tankemönster och kärnföreställningar<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att träna på förmågan att hantera svåra situationer<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att träna på förmågan att vara ”resilient”, att komma igen i tider av svårighet<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Paradigmintegration – att integrera ett nytt sätt att leva utan tvånget att agera ut<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att skapa en hälsosam plattform för framtiden<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> För de som även deltar i parprocessen: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 30pt;">1. Att fortsätta med parprocessen genom att delta i en avstämningsmöte där information om faserna 4 och 5 i parprocessen lämnas. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 30pt;">2. Att den sexberoende fortsätter utveckla medkänsla genom att formulera och läsa upp ett empatibrev till sin partner under ett parsamtal. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 30pt;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> När det gäller de par som deltar i behandlingen så fortsätter arbetet i parprocessen med att återskapa tillit, arbeta med intimitet och sexuell intimitet. <o:p></o:p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"><br /></p><p align="center" class="MsoNormal" style="font-size: medium; text-align: center;"> <span style="font-size: 16pt;">Sammanfattning<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> DBK’s Grundläggande koncept när det gäller behandling för sexberoende, eller CSBD är: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Sexberoende innehåller aspekter från familjesystemet. Familjesystemen innehåller trösklar där de börjar uppvisa symptom på dysfunktion eller sjukdom<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Sexberoende innehåller förutsägbara mönster av specifika sexuella utagerandebeteenden<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Sexberoende innehåller mönster som är organiserade kring relationella och personliga tillkortakommanden<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Sexberoende innehåller grundläggande trauman som manifesteras i personens sexualitet<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Olika beroenden eller beteendestörningar kan interagera med varandra och förstärka varandra<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Deprivation är en del av arkitekturen i personligheten hos en sexberoende och är en del av utagerandesystemet <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Att leva i extremerna skapar urspårning <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Beroenden frodas i motsägelser och avsaknad av kontinuitet<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span face=""Segoe UI Symbol", sans-serif">✓</span> Sexberoende frodas i mörker och dör i dagsljus<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Tillfrisknande innehåller förutsägbara steg. Med tanke på detta har vi inplanterat specifika uppgifter i processen. Genom att göra detta hjälper vi personer att få tillgång till hjälp snabbare och effektivare. Behandlingen är mätbar. </p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> Vägvalsprogrammet är omfattande – mer omfattande än vad som beskrivs här. Vi har till exempel över ett hundra olika uppgifter till vårt förfogande. Det skulle krävas en hel bok för att beskriva hela programmet i detalj. </p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i>Misstänker du att du behöver hjälp att ta dig ur destruktiva sexuella beteenden? Eller känner du någon som du tror behöver hjälp? På DBK Sverige har vi hjälpt tusentals enskilda och par hitta tillfrisknande och läkning för partners under 20 års tid. </i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i> Mejla gärna till: info@dbksverige.se<o:p></o:p></i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i>Eller ring: 070-965 43 48 Det är säkrast att nå oss under telefontiden som är onsdagar 11:00 till 13:00 </i><o:p></o:p></p>Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-84315239518986307382023-11-30T22:33:00.000-08:002023-11-30T22:33:17.579-08:00Att förstå processberoende<p><span style="font-family: arial;"> <span style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space-collapse: preserve;">Nästan alla är bekanta med och förstår åtminstone till viss del begreppet substansberoende – att vara beroende av eller missbruka kemikalier som nikotin, alkohol, olagliga droger och till och med receptbelagda mediciner som man tillför kroppen. Det kanske är svårare för många att förstå begreppet processberoende (beteendeberoende) – att tvångsmässigt engagera sig i ett eller fler specifika beteenden trots uppenbara negativa konsekvenser.</span></span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> I den senaste utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) uppger American Psychiatric Association att Substance Use Disorder (alltså substansmissbruk eller beroende) uppstår när en individ fortsätter att använda ett kemiskt ämne trots betydande negativa konsekvenser. För att uppnå diagnosen listar APA elva möjliga riktmärken, varav två räcker för att indikera beroende. De flesta verksamheter som behandlar substansberoende runtom i världen tenderar dock att leta efter följande kriterier:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> 1. Tankemässig upptagenhet eller besatthet av det eller de valda kemiska substanserna.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">2. Förlust av kontroll över användning, allmänt bevisat genom flera misslyckade försök att sluta eller minska användandet.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">3. Negativa konsekvenser orsakade av användningen av det eller de valda kemiska substanserna.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Något oförklarligt (eller t.o.m. inkonsekvent) undviker American Psychiatric Association nästan helt diskussioner om processberoende, som de utesluter (förutom spelberoende, som de kallar för Gambling Disorder i DSM-5). Världshälsoorganisationen, American Psychological Association och American Society for Addiction Medicine (och många andra psykiatriska och medicinska professionella organisationer) är mer framåtsträvande i detta avseende. Till exempel har American Society for Addiction Medicine utfärdat följande uttalande (undertecknads översättning): </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> ”Beroende är en primär, kronisk sjukdom i hjärnans belönings – och motivationssystem, i minnet och i tillhörande nervbanor. Dysfunktion i dessa nervbanor visar sig genom karakteristiska biologiska, psykologiska, sociala och andliga konsekvenser. Detta återspeglas i en individs patologiska strävan efter belöning och/eller lindring genom att använda kemiska substanser och andra beteenden.”</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Trots American Psychiatric Associations i mitt tycke märkliga syn i DSM-5 råder det ingen tvekan om att processberoende existerar, och att de är lika förödande och destruktiva som substansberoende för både den beroende och människor som älskar och bryr sig om dem. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> De vanligaste processberoendena är:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"><br style="overflow-wrap: break-word;" />• Sexberoende </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Porrberoende </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Kärleks -eller relationsberoende</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Tvångsmässigt ätande </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Spelberoende </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Shoppingberoende </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Videospelsberoende </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">• Sociala medier och internetberoende</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Om du undrar hur ett beteende kan vara beroendeframkallande, låt mig framkasta att alla de listade beteendena ovan utlöser samma neurokemiska reaktion som beroendeframkallande kemiska substanser, dvs. frisättning av dopamin, adrenalin och en mängd andra nöjesrelaterade neurokemikalier (oxytocin, serotonin) samt olika endorfiner. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Ändå kan tanken på att ett beteende är beroendeframkallande vara svårt för många att förstå. Jag tror att det beror mest på att många potentiellt beroendeframkallande beteenden i allmänhet betraktas som hälsosamma, till och med nödvändiga aktiviteter. Till exempel att äta, söka efter romantik och att vara sexuell. De bidrar direkt till individens och arternas överlevnad. Om vi inte ägnar oss åt dessa beteenden dör vi, och så småningom kommer även vår art att dö ut.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Genom att inse detta faktum så förstår säkert var och en att våra hjärnor är evolutionärt programmerade att uppleva njutning när vi ägnar oss åt dessa livsuppehållande aktiviteter. Och som beskrivits ovan, kommer den uppmuntran i form av dopamin, adrenalin, etc.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">För individer som kämpar med underliggande känslomässiga och/eller psykologiska problem (depression, ångest, låg självkänsla, olösta trauman och liknande), kan dessvärre denna livsuppehållande njutningsreaktion förvandlas till en mekanism för att klara av att hantera livet. En välutvecklad överlevnadsstrategi för att hantera alla former av känslomässigt och/eller psykiskt obehag. Denna coping-mekanism vänder man sig sedan till gång på gång tills man tappar kontrollen över det. Det i sin tur är ett säkert tecken på beroende. Oavsett om det är ett kemiskt ämne eller ett beteende, använder den beroende sina specifika beteenden inte för att må bra utan för att må mindre, dvs att stänga av.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">I slutändan är den primära skillnaden mellan substans- och beteendeberoende att den substansberoende intar alkohol eller andra droger för att skapa en känslomässigt eskapistisk neurokemisk reaktion, medan beteendeberoende personer förlitar sig på en intensivt njutbar fantasi eller aktivitet.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Tänk på en person som är kokainberoende på lönedagen för att ytterligare förstå kopplingen mellan substans- och beteendeberoende. Efter att ha fått sin lön hoppar han av jobbet tidigt och kör till sin langare för att köpa kokain för pengar som han verkligen hade behövt köpa mat och betala hyran för. När han närmar sig det ställe där langaren befinner sig rusar hans hjärta, han svettas och händerna skakar. Han är så besatt och upptagen av att få använda att han inte ens märker att det står en polisbil parkerad ett kvarter bort.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Vid det här laget är den här individen så fullständigt fokuserad på kokain att hans dagliga värld med alla dess problem och skyldigheter tillfälligt försvunnit. I väntan på att använda pumpar hans hjärna ut dopamin och adrenalin, vilket effektivt distraherar honom från hans olika livsproblem. Han har rymt från stress, depression och ångest. Hans beslutsfattande är förvrängt och han har tappat kontakten med verkligheten. Kort sagt, han är hög. Det spelar ingen roll att han inte tagit några verkliga droger ännu eftersom hans hjärna pumpar ut dopamin och andra njutningsrelaterade neurokemikalier som om han hade gjort det.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">Detta neurobiologiska tillstånd av distraktion och känslomässig flykt, oavsett hur det framkallas, är målet med allt missbruk och beroende. Enkelt uttryckt handlar beroende om manipulation av neurokemi, och detta kan ske med eller utan ett beroendeframkallande kemisk substans. Särskilt sexberoende personer upplever en förväntansfull intensiv påtändning baserad mer på fantasier och rituella förberedelser än något annat beteendeberoende. I själva verket upplever en sexberoende mer njutning och flykt genom att förutse, jaga och förbereda sig för sex än genom själva sexakten. De har till och med ett namn för detta tillstånd och hänvisar till att de ”går in i bubblan eller transen”. Spelberoende beskriver ett liknande tillstånd av känslomässig och psykologisk dissociation. Beroende handlar inte om att få i sig ett ämne eller att delta i ett beteende, det handlar om att tappa kontakten med verkligheten under en längre period. Med beteendeberoende är det processen som leder fram till att man befinner sig i bubblan/trancen som skapar känslomässig lättnad. Det är därför beteendeberoende oftast kallas för processberoende.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Om du behöver ytterligare bevis för att processberoende är verkligt tänk på det faktum att funktionella MRI-skanningar på hjärnan hos spelberoende personer eller porrberoende personer speglar skanningar hos personer som aktivt använder kemiska substanser såsom kokain - när de utsätts för beroendeframkallande stimuli. Faktum är att hjärnan hos sex -och porrberoende och kokainberoende personer nästan inte kan skiljas åt. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> För att ha en helhetssyn när vi gör behandlingsplaneringar för de människor som söker hjälp på DBK Sverige finner vi det hjälpsamt att kategorisera beroende utifrån tre områden:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Område 1: Substansberoende (alkohol och andra droger)</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">Område 2: Beteendemässiga beroende (spel, shopping, etc.)</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">Område 3: Närings -och njutningsberoende (sex, mat)</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Anledningen till att jag väljer att lägga sex och mat i ett eget område är därför att de handlar om naturliga behov som löper amok eller går överstyr. Detta innebär bl.a. att tillfrisknande inte handlar om att sluta ha sex eller sluta äta. Tillfrisknande från båda matberoende och sexberoende handlar om att förhålla sig till mat respektive sex. Ett exempel är att människor som lider av matberoende gör matplaner som ett led i tillfrisknandet och människor som lider av sexberoende gör det vi kallar för sexuella tillfrisknandekartor. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Det gemensamma i alla de olika uttryck för beroendesjukdomen som finns är att de är överlevnadsstrategier som är till för att kidnappa hjärnans belöningssystem. Detta oavsett om man gör det genom att tillföra kroppen kemiska substanser som alkohol eller tobak (område 1), eller genom att utveckla ett beteendeberoende som spelberoende eller shoppingberoende (område 2), eller genom att använda naturliga behov som mat eller sexuella beteenden (område 3) så handlar det om att självmedicinera. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Ett tillägg: Eftersom jag använt detta sätt att strukturera processberoende länge har jag upptäckt att hjälpsökande individer kan ha antingen flyktbeteenden, missbruk eller beroende i de olika områden. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Ser man beroendesjukdomen på det här sättet ger det ett mycket bredare perspektiv på hur det går till när hjärnan kidnappas och vad ”droganvändning” egentligen innebär. Vi kan också tydligt se hur olika sätt att kidnappa hjärnan kan interagera med varandra, vilket är viktig information för att kunna tillfriskna och komma tillbaka till ett naturligt hälsotillstånd. Vi som arbetar med beroende kan också göra en mer relevant behandlingsplan vid bedömning av människors behov av insatser eller lämpliga åtgärder när det gäller behandling med hänsyn tagen till beroendeinteraktion dvs. kunskapen om hur olika beroenden kan samverka eller komplettera varandra på olika sätt, samt individens specifikt valda flyktbeteenden. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Tyvärr har vår kultur en begränsad förståelse för och lite medkänsla för processberoende, och ser dem vanligtvis antingen som moraliska brister eller mindre allvarliga än "riktigt" missbruk eller beroende (dvs. substansberoende). Jag påstår (liksom många andra världen över) att ingendera hållningen är korrekt. Processberoende är inte brister i karaktären; de är (precis som allt missbruk och beroende) maladaptiva beteenden som används i syfte att reglera känslor. Ännu viktigare är att processberoenden är lika destruktiva som drogberoende, och orsakar samma förödelse för den beroende, för dennas familj, för karriären och när det gäller livet i allmänhet.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">Källor: Dr. Patric Carnes; Dr. Rob Wiess; Dr. David Fawcett</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> <em style="overflow-wrap: break-word;">Misstänker du att du har problem med processberoende? Eller känner du någon som du tror behöver hjälp? På DBK Sverige har vi framgångsrikt arbetat med sex -och porrberoende i 20 år. Under den tiden har vi även hunnit få ett kontaktnät av personer som arbetar med andra processberoenden som spel, shopping matberoende, etc.</em></span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><em style="overflow-wrap: break-word;"><span style="font-family: arial;">Hör av dig!</span></em></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;"> Telefon: 070-965 43 48 </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><span style="font-family: arial;">Mejl: <a href="mailto:info@dbksverige.se" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: none; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration-line: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration-line: underline;">info@dbksverige.se</span></a> </span></p>Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-14972767161198972012023-11-18T23:43:00.000-08:002023-11-18T23:43:01.671-08:00Upplever porrberoende personer abstinens när de slutar använda?<p><span style="font-family: arial;"> <span style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap;">Det är allmänt känt att alkoholister och narkomaner upplever abstinens ibland när de slutar tvärt - delirium tremens, frossa, feber, sömnlöshet, nattliga svettningar, huvudvärk, illamående, diarré, takykardi (förhöjd hjärtfrekvens), högt blodtryck, depression, agitation, ångest, hallucinationer, irritabilitet och liknande. Abstinens från en del kemiska substanser är värre än abstinens från andra. Opiatberoende (inklusive heroinberoende) och alkoholism tenderar att ge de värsta fysiska symptomen. Ibland kan dessa symtom faktiskt vara livshotande om de inte hanteras medicinskt.</span></span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Vanligtvis titreras den beroende som hanterar svåra fysiska abstinenssymtom bort från sin huvuddrog, vilket innebär att de får en medicin som "hanterar" deras abstinens genom att tillfälligt ersätta den beroendeframkallande drogen, och sedan avvänjas de sakta men stadigt från den medicinen. Vanligtvis tar denna process allt från några dagar till några veckor. Till exempel får kroniska alkoholister ofta en stadigt minskande dos av bensodiazepiner under de första två veckorna om de är i ett behandlingsprogram, och opiatmissbrukare får ofta minskande doser av ett opiat som Subutex eller Metadon. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><strong style="overflow-wrap: break-word;"><em style="overflow-wrap: break-word;"><span style="font-family: arial;"> </span></em></strong></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><strong style="overflow-wrap: break-word;"><em style="overflow-wrap: break-word;"><span style="font-family: arial;">Men hur är det med porrberoende? Får porrberoende personer fysisk abstinens på samma sätt som t ex heroinister? Vanligtvis inte. Detta betyder dock inte att ett plötsligt uppehåll av beroendeframkallande sexuella fantasier och porranvändning inte leder till abstinenssymtom. Faktum är att det nästan alltid gör det i någon mån, vilket vanligtvis visar sig på ett eller flera av följande sätt:</span></em></strong></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><strong style="overflow-wrap: break-word;"><em style="overflow-wrap: break-word;"><span style="font-family: arial;"> </span></em></strong></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">• Irritabilitet, ångest, agitation, depression, etc</strong>. De flesta porrberoende personer upplever extrem känslomässigt obehag när de börjar avhållsamhet från porren. Och varför skulle de inte det? När allt kommer omkring har porren varit deras främsta sätt att hantera allt obehag – inklusive ganska vanligt förekommande känslotillstånd som tristess – i många år eller till och med årtionden. När porr tas bort har de inte längre det där enkla, lätt tillgängliga sättet att bedöva sig och fly. Och utan det måste de möta sina känslor. Detta kan vara en otroligt obekväm upplevelse.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">• En önskan att "byta" till ett annat beroende</strong>. Många porrberoende som är nya i tillfrisknande kan ersätta (eller vilja ersätta) sin porranvändning med någon annan tvångsmässig eller beroendeframkallande (och därför bortkopplande) aktivitet. Till exempel kommer en porrberoende som plötsligt slutar använda att uppleva en flod av obekväma känslor. Utan porren för att hejda strömmen av obehag kan han eller hon vända sig till att dricka, droga, röka, äta, spela, spendera, eller något annat njutbart/eskapistisk kemiskt ämne eller beteende. Med en medveten om beroendeinteraktion är det otroligt viktigt att tillfrisknande porrberoende personer håller ett vakande öga på sina andra beteenden, särskilt under de första månaderna i tillfrisknandeprocessen.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">• Ensamhet och en längtan efter kontakt.</strong> För de flesta porrberoende personer maskerar pornografin inte bara stressen i det dagliga livet och känslomässigt obehag utan även underliggande trauman som allt som oftast är relaterad till en längtan efter intimitet. Utan den ständiga distraktionen som de sexuella fantasierna och bildspråket i porren ger, kan dessa mörka följeslagare ur personens historia stiga upp till ytan och orsaka intensiva känslor av ensamhet, rädsla, isolering och hopplöshet. Dessa känslor är helt normala och förväntade.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Under det tidiga tillfrisknandet kan även den minsta irritationen kännas som ett stort problem. Utan deras primära coping-strategi har porrberoende personer en tendens att vara överkänsliga och överreagera. De blir arga på sig själva och andra, de gråter, de är rädda, de är ensamma, etc. Som sådana är de inte alltid roliga att vara tillsammans med. Detta är primära bevis på deras (mestadels känslomässiga snarare än fysiska) symtom på abstinens.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Omvänt upplever en del porrberoende personer motsatsen till abstinens under tidig tillfrisknande. Detta är känt som smekmånaden eller att ”gå på rosa moln”. Dessa lyckliga individer upptäcker att när de ger sig in på tillfrisknandets väg tappar de plötsligt all lust att använda porren. De är fascinerade av den insikt de utvecklar och glada över att äntligen ha hittat en lösning på sitt djupaste och mest hemliga problem.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Denna tillfälliga fas i tidig tillfrisknande är bra så länge den varar. Men porrberoende personer som glider på det rosa molnet bör vara medvetna om att deras lust att använda porr kommer att komma tillbaka, och den kan bli starkare än någonsin när den gör det. Om denna eventualitet inte förutses och interventioner förbereds, är det lätt att antingen återfalla eller att tro att något har gått snett i tillfrisknandeprocessen. I verkligheten finns det aldrig ett ”behov” av återfall, och inget har gått snett i tillfrisknandeprocessen. Det är beroendet som är listig, falsk, och stark. Att beroendesystemet (eller beroendepersonligheten) vill suga den porrberoende tillbaka är en normal del av läkningsprocessen. Den porrberoende upplever helt enkelt en form av sen abstinens.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Varje porrberoende som upplever abstinenssymptom bör prata om detta med en stödjande person som kan porrberoendesystemet. Oftast kommer denna person att vara en terapeut, en 12-stegssponsor eller en vän i tillfrisknande. Andra nära vänner och familjemedlemmar kan också vara till hjälp. Om abstinenssymptom är extrema (särskilt depression, dissociation och/eller ångest), bör en terapeut som är kunnig i de mekanismer som finns i porrberoende eller tvångsmässig sexuellt beteende utifrån ICD-11 konsulteras så snart som möjligt.</span></p><br class="Apple-interchange-newline" />Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-68000301746710821212023-11-08T07:12:00.002-08:002023-11-18T23:45:30.467-08:00Beroendepersonligheten föds ur skam<p><span style="font-family: arial;"> <span style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap;">Skam är kanske en av de vanligaste känslorna bakom beroendesjukdomen. Vi människor kan ta åt oss skam i tidig ålder och från många olika källor. Föräldrar, syskon och barndomskamrater kan skam belägga - ibland utan att ens veta om det. En del religiösa institutioner är också hårt kritiska och fördömande. Barn är försvarslösa att motstå skam eftersom de är inprogrammerade att acceptera allt som en vuxen säger till dem som sant. Om vi får veta att vi är dåliga, dumma, otillräckliga, fula eller något annat som ingjuter en kärna av självtvivel, accepterar vi det som sanningen. Dessa föreställningar kvarstår i vårt undermedvetna långt efter att vi vuxit upp, och även om vi ibland medvetet motbevisar de negativa budskapen med affirmationer (som till exempel; ”Jag duger som jag är"), kvarstår rester av skam även hos den mest medvetna personen. </span></span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> När vi blir mobbade; eller gjorts narr av; eller stöter på misslyckanden aktiveras de gamla skamkänslorna. Budskapen är detsamma, oavsett om de har sitt ursprung hos våra föräldrar, lärare, kamrater, kyrkan, tidningar, tv eller Internet - ”Jag är fel”. Människor reagerar på olika sätt när det gäller dessa mörka följeslagare, dessa störande föreställningar om sig själv. Vissa gör uppror - även om det oftast inte löser den underliggande övertygelsen och de relaterade känslorna. Vissa drar sig undan och gömmer sig och skapar hemligheter som de ägnar mycket psykisk energi åt. Andra dövar helt enkelt smärtan genom användning av sinnesförändrande droger eller beteenden. Ingen av dessa destruktiva överlevnadsstrategier befriar oss effektivt från skam; de tjänar bara till att driva oss djupare in i problematiska beteenden och vidga klyftan mellan vårt medvetna vuxna jag och det skadade inre barnet som finns kvar inom oss.</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Skam är kraftfullt när det gäller att skapa beroendeframkallande mönster och samtidigt är det en drivkraft för dessa mönsters fortsatta utveckling. Den underliggande slutsatsen i skam är, "Jag är fel" och "Världen får inte veta vem jag egentligen är. Då skulle de avslöja mig som en bluff. De skulle se att jag är fel." Dessa övertygelser eller kärnföreställningar antas från en tidig ålder när en aspekt av oss själva uppfattades som fel och oacceptabel. Barn har ofta inget annat sätt att ta itu med dessa känslor än att antingen begrava eller koppla bort dem. Alltså, från en mycket tidig ålder och bokstavligen driven av att få överleva, lär sig de som är mycket sårbara för skam att skapa ett "falskt jag" för det offentliga livet tillsammans med en privat och hemlig inre värld. Beroendepersonligheten är därmed född. </span></p><p data-rte-preserve-empty="true" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Avslutningsvis en parentes: Detta i motsats till liknande men distinkt annorlunda känslor som skuld. Skam säger, "Det är något fel på mig…", och på grund av detta så ”...måste jag dölja delar av mig själv, annars blir jag övergiven och avvisad." Skuldkänslor säger däremot - "Jag gjorde något fel och jag mår dåligt av det", och "vad kan jag göra för att fixa det och inte göra om det?" Skuld känns som något vi inte förtjänar, medan skam känns som något vi absolut förtjänar. Skuld kan få oss att rodna och skratta åt oss själva för något vi gjorde medan vi kan känna tröst med vetskapen om att vi inte är de enda som har gjort det. Skam får oss dock att känna oss isolerade, ensamma och unikt olyckliga – inte som alla andra.</span></p><span style="font-family: arial;">Behöver du själv eller känner du någon som behöver hjälp med att sluta agera ut i destruktiva sexuella beteenden? DBK Sverige har framgångsrikt bedrivit behandling för sex -och porrberoende i 20 år. Vi behandlar även sk <i>anhörigtrauma</i> och par. Hör av dig!</span><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;">Telefon: 070-965 43 48<br /></span><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div><div><span style="font-family: arial;"><a href="mailto:info@dbksverige.se">info@dbksverige.se</a></span></div><div><br /></div><div><span style="font-family: arial;"><br /></span></div></div>Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-41045094191709012782023-10-29T02:01:00.002-07:002023-10-29T02:01:14.566-07:00Hemligheter i nära relationer<p><span style="font-family: arial;"> </span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial; font-weight: normal;">Kan man fortsätta vara intim när tilliten trasats sönder?</span></h2><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">För den som är otrogen kan otrohet vara spännande, förförisk och ge häftiga känslomässiga upplevelser. Den partner som blir förrådd kan dock känna förvirring, ilska, förtvivlan, smärta - och så klart lida av ett brustet hjärta. Alla nära relationer innebär ett pågående arbete. Kärlek är en färskvara. Men när ett par står inför konsekvenserna av otrohet kan utmaningen kännas oöverstiglig.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> En fråga som kan komma upp i parrelationer hos oss på DBK är skillnaden mellan hemlighetsmakeri och att ha ett privatliv. En partner anser till exempel att han eller hon förtjänar att ha lite privatliv, medan den andra tycker att detta är att vara hemlig. Vilket är vilket? Och hur kan vi veta skillnaden mellan de två? Hur kan vi navigera i detta?</span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial; font-weight: normal;"> Ett hemligt liv är ett tillstånd som är fri från observation och störningar - </span></h2><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> När du till exempel lämnar en offentlig social tillställning och återvänder till privatlivet i ditt eget hem, kan personen som satt bredvid dig vid den offentliga tillställningen inte längre titta på, prata med, eller på annat sätt irritera dig. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> I allmänhet innebär privatliv att man håller vissa saker privata genom att inrätta och upprätthålla gränser som är anpassade till en persons individuella behov och den personens värderingar och övertygelser. När någon tränger sig in i privatlivet kan man känna sig arg (och detta med all rätt) och vilja dra sig bort från den som sabbade hens privatliv.</span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial; font-weight: normal;"><i>Att hemlighålla däremot innebär att man aktivt och avsiktligt håller information dold från en eller flera personer. Att vara hemlig är ett tillstånd</i></span></h2><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Om någon behåller hemligheter beror det på att man är rädd för vilken inverkan informationen kommer att ha om det blev känt, antingen när det gäller sig själv eller andra. Det som ofta ligger till grund för hemlighetsmakeri är rädsla för andra människors reaktioner och/eller repressalier. När dina hemligheter avslöjas kan du känna det som att du har tappat kontroll över den information som finns i hemligheten (eller hemligheterna) och hur andra svarar an på det. Således kan du vara rädd, ängslig, orolig och arg, och vill helst dra dig undan. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Med hjälp av ovanstående definitioner verkar skillnaden mellan att ha ett privatliv och att vara hemlig relativt tydligt, men så enkelt är det inte alltid:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">Tänk på en man som upptäcker att hans partners syster är väldigt attraktiv. Han har ingen avsikt att någonsin agera på den attraktionen därför att han älskar och respekterar sin partner. Denna man kan reflektera över sin attraktion till sin svägerska privat. Hans fru kan dock anse det som en hemlighet. Som extern observatör är det svårt att säga om en åsikt är mer överensstämmande med verkligheten än den andra. Man kan fråga sig varför denna skillnad är viktig? Vi pratar bara semantik, eller? Nej, egentligen inte.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Det finns en stor skillnad mellan att ha ett privatliv och ha hemligheter när det gäller graden eller arten av vilken dold information som kan påverka ett intimt förhållande om eller när den informationen blir känd. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Om en man i hemlighet läser sin partners damtidning när han sitter på toaletten och känner sig lite generad för att han tittar på en tidning som riktar sig till kvinnor, kan han hemlighålla detta faktum. Och om hans fru upptäcker det kommer deras förhållande förmodligen inte att påverkas på något bestående sätt - annat än att hon kanske retar honom för det, eller att hans val av tidning kanske påverkar hennes klädval. Detta är ett exempel på privatlivets integritet. Men om samma person skulle onanera medan han tittade på sin hustrus damtidning, skulle han kanske försöka hemlighålla detta. Om hans fru skulle få reda på det kan hon bli arg eller känna sig mindre attraktiv. Men hon kan också skratta åt det, om hon finner beteendet roligt. Hur som helst, det faktum att han inte berättar för henne för att hon kan bli arg eller sårad gör det här till ett exempel på att vara hemlig.</span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial; font-weight: normal;"><span style="overflow-wrap: break-word;"><span style="overflow-wrap: break-word;"> </span></span>Vad är otrohet?</span></h2><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Detta leder direkt till det egentliga ämnet för denna artikel - otrohet. Efter att ha arbetat med beroende sedan 1982, och med sexberoende eller tvångsmässig sexuellt beteende (utifrån ICD-11) och andra intimitetsstörningar sedan 2002 tror jag att jag hört varje möjlig åsikt om otrohet. Längs min väg har jag lärt mig även att många människors försök att definiera otrohet är oftast mycket subjektiva försök, förutom när det gäller en sak som alltid funnits med: </span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial; font-weight: normal;"><i>Otrohet är att svika den känsla av förtroende och tillit som finns i en förmodad monogam relation</i></span></h2><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Otrohet innebär alltså att du behåller viktiga sexuella och/eller romantiska hemligheter för dig själv - och anledningen till att dessa hemligheter hålls gömda är allt som oftast rädsla.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> En annan sak jag lärt mig är att när det gäller de negativa effekterna av sex utanför en förment monogam relation, är det ingen skillnad mellan de sexuella aktiviteter som finns på nätet – t ex porr - eller när det gäller verklig sex med riktiga människor. Känslan av smärta och svek är densamma för den som är lurad. Som jag skrivit om så många gånger tidigare - det är inte den specifika sexuella handlingen som orsakar det mesta av den känslomässiga smärtan och de skador som uppstår i en förment monogam relation. Det är de ständiga lögnerna, den känslomässiga distansen och förlusten av tillit som gör det. Det är vetskapen om att man blivit förd bakom ljuset och ljugen för. </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Här är ett exempel på både hemlighetsmakeri och otrohet:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> "Om jag berättar för min fru att jag laddade ner en dejting app på min nalle förra veckan och tittade på olika profiler i tre timmar igår kväll kan hon bli riktigt arg. Även om jag inte försökte träffa någon. Jag behåller nog detta för mig själv.” </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Många människor som är i en åtagen och varaktig parrelation klarar av att övertala sig själva att hemligheter är samma sak som att ha ett privatliv:</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;">”Under lunchrasten idag träffade jag en kille som jag chattat med på nätet. Men jag behöver inte berätta detta för min man därför att det är privat och skadar inte vår relation. Det han inte vet skadar ju inte.”</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> ”När jag var bortrest i jobbet förra veckan gjorde jag av med tretusen kronor på en strippklubb. Men min fru behöver inte veta därför att pengarna kom från ett litet konto jag har och inte vårt gemensamma konto.”</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Båda dessa personer har övertygat sig själva om att de bara håller det privat – fast egentligen handlar det om att de hemlighåller det de gjort.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Om du undrar om någonting du gjort är privat eller om det är en hemlighet kan du ställa dig själv en fråga: </span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Om personen jag håller denna information från visste hela sanningen, skulle hen bli skadad, känna sig sviken eller bli arg?</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Om svaret är ja - då håller du hemligheter. Porranvändning, att jaga prostituerade eller att besöka thaimassageställen för s.k. ”happy ending” är alla beteenden som människor hemlighåller för sina partners. På liknande sätt är beteenden som att snoka, följa efter sin partner utan deras vetskap, att på olika sätt avlyssna personen (det jag kallar för att ”ägna sig åt detektivarbete”), är också beteenden som många hemlighåller för sina partners De första exemplen på beteenden kan betraktas som olika slags sexuell otrohet, medan de andra exemplen är vanliga sätt att svara an på otrohet. Båda är exempel på hemlighetsmakeri.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Det primära problemet med hemligheter i intima relationer är att de undergräver tillit. Och vi vet faktiskt att de hälsosammaste nära relationerna bygger just på ömsesidig tillit. Detta betyder inga hemligheter. Samtidigt innebär detta inte att du inte kan ha någon personlig integritet. Till exempel är mina lösenord på Facebook privata. Min sambo är helt välkommen att läsa igenom dessa sidor för att se vad jag lägger ut, men min inloggningsinformation är min sak. Det viktiga är att vi hade en dialog om våra sociala mediekonton och kom ömsesidigt överens om en gräns som överensstämmer med våra unika uppsättning värderingar som par, i stället för att en av oss helt enkelt bestämmer vad som är och inte är privat i vår relation. Naturligtvis innebär denna typ av ömsesidigt givande och emottagande mycket mer än åtkomst på Facebook. Alla aspekter av en relation ska öppet kunna diskuteras och debatteras, och diskussionerna och de ömsesidigt överenskomna gränserna som är ett resultat av detta förstärker snarare än försvagar parets intima band.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Tänk till exempel på det första exemplet som jag gav, där mannen dras till sin hustrus syster. Många par som upptäcker ett behov av att sätta en gräns i en liknande situation kommer förmodligen att komma överens om att det inte finns något behov av att dela information om en attraktion om man inte tänker agera på den. En partner kan säga: ”Om vi går på bio och du tycker att en skådespelerska är riktigt het, kan du berätta för mig om det eller så kan du hålla informationen privat. Men om du har en het ny medarbetare på jobbet som flörtar med dig, då vill jag veta om det."</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Par kan till och med diskutera och komma överens om olika gränser för sexuella aktiviteter utanför deras relation. En del par kan till exempel välja att leva i en ”öppen relation” med gränser som oftast är specifika för just den parrelationen. En sådan överenskommelse kan vara att om någon har sex utanför förhållandet måste de berätta detta och t.o.m. ibland beskriva under vilka omständigheter det hände. Den enkla sanningen är att tydligt definierade avtal och gränser om ”acceptabel användning” av olika företeelser som porr, besök på strippklubbar, anonym sex, flirt och liknande kan fungera för en del par, så länge båda parter kan fullt ut delta i diskussioner om var gränserna går.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Par kan också diskutera och komma överens om hur och vad de ska avslöja för varandra. Vissa par kan komma överens om att om en av dem har gjort något som kan uppröra den andra, så länge den skyldiga tar ansvar för det inträffade genom att berätta om det inom 24 timmar och inte upprepa beteendet, så kommer vad de än gjort att förlåtas. Den här typen av överenskommelse hjälper till att eliminera hemligheter och kan hjälpa till att bygga tillit. I huvudsak lär sig partners att ingen av dem är perfekt, men båda bryr sig tillräckligt mycket om varandra och deras intima band för att vara ärliga i stället för att behålla hemligheter. Och det är en kraftfull och mycket tröstande sak att veta.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Att vara ärlig och känslomässigt sårbar i en parrelation är en form av både personlig integritet och integritet i parrelationen. Ibland tror människor att de bara har kränkt sin integritet om de ljuger rakt av. Men hemligheter är underlåtenhet att säga som det är, och detta är lika skadliga för relationer och en persons personlig integritet som de lögner man säger högt. Många människor förstår inte detta, eller kanske de bara är rädda för att erkänna det… Som sådan behåller de viktiga hemligheter i sina relationer, och de utvecklar aldrig riktigt den nivå av tillit och känslomässig intimitet de egentligen vill ha.</span></p><p class="" style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: arial;"> Otrohet är att bryta löftet om att förbli trogen i relation till en partner, vare sig detta löfte gjordes som en del av äktenskapslöften eller vid intima samtal om överenskommelser mellan älskare. Även om det var otänkbart att bryta sådana bindningar vid tiden de gavs, är otrohet långt ifrån sällsynt. Och när det händer ställs man inför jobbiga frågor: Bör du stanna kvar? Kan tillit återskapas? Eller finns det inget annat val än att packa ihop sina saker och gå vidare?</span></p><div style="text-align: left;"><h3 style="text-align: left;"><span style="font-weight: normal;"><i><span style="font-family: arial;">Vad tror du är skillnaden hemlighetsmakeri kontra privatliv? Vad tycker du om hemlighetsmakeri i nära relationer? Är det OK? </span></i></span></h3><h3 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><i><span style="font-weight: 400;">Om du eller någon du bryr dig om sitter fast i ett hemligt sexliv som skapar problem i livet finns det hjälp att få. DBK Sverige har bedrivit behandling för sex -och porrberoende i 20 års tid. Ring eller mejla för en bedömning! </span></i></span></h3><h3 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><i><span style="font-weight: 400;">Telefon: 070-965 43 48</span></i></span></h3><h3 style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><i><span style="font-weight: 400;">Mejl: <a href="https://www.dbksverige.se/kontakt" target="_blank">info@dbksverige.se </a></span></i></span></h3><h4 style="text-align: left;"><br /><span style="font-family: arial;"><i><span style="font-weight: 400;"></span></i></span></h4><div><span style="font-family: arial;"><i><span style="font-weight: 400;"><br /></span></i></span></div><div><span style="font-weight: normal;"><i><span style="font-family: arial;"><br /></span></i></span></div><div><br /></div></div>Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-28420817649409370022023-10-28T04:02:00.020-07:002023-10-29T02:02:29.301-07:00DBKs Poddserie om par behandling - vår s.k. Parprocess - ett program för läkning<p><span><span style="font-family: helvetica; white-space: pre-wrap;"><i>Hej! Det var över två år sen jag skrev någonting i denna podd. Jag tänkte återuppta det fr.o.m. nu. Jag börjar med att läggas ut min poddserie om parbehandlingen på DBK Sverige. </i></span></span></p><p><span><span style="font-family: helvetica; white-space: pre-wrap;"><i>Jag kommer att lägga ut nya artiklar med jämna mellanrum. </i></span></span></p><p><span><span style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: helvetica; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap;">På DBK har vi behandlingsprogram för tre områden. Vi behandlar sex -och porrberoende; vi behandlar det vi kallar för </span><em style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: helvetica; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">anhörigtrauma</em><span style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: helvetica; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap;">; och vi behandlar par relationer. Nedan hittar du länkar till en podcastserie om vårt program för läkning i par relationer. </span></span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">På DBK har vi alltså arbetat med par i nästan 20 års tid. Vi har utvecklat ett specifikt program för läkning i parrelationer som bygger på kompetens, erfarenhet och forskning. I denna podcastserie förklarar vi de 8 olika grundprinciperna som vår läkningsprocess för par vilar på. De olika grundprinciperna avlöser och går in i och komplimenterar varandra. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 1</strong> är en introduktion till DBK’s parprocess. I avsnittet berättar Erik Sundby (verksamhetsansvarig på DBK Sverige) tillsammans med Tove Eloa Öberg, mer om vad sexberoende är och hur det kan ta sig olika uttryck. Kan vem som helst bli sexberoende? Vilka är det egentligen som går i behandling för sexberoende? Vi svarar bl.a. på frågan - <em style="overflow-wrap: break-word;">Vad är otrohet egentligen?</em></span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/intro-till-parprocessen" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/intro-till-parprocessen</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 2</strong> handlar om första grundprincipen i parprocessen. Den handlar om hur viktigt det är att var och en i parrelationen hittar sin egen väg i tillfrisknande eller läkning. Erik Sundby berättar om vanliga reaktioner hos anhöriga i samband med att porrberoende och andra typer av sexberoende beteenden uppdagas. Stressreaktioner, ångest och inte sällan en stark önskan om att få reda på allt som varit dolt, innan upptäckten. Hur tar man sig igenom den första tiden efter upptäckten har gjorts? Vilka verktyg kan man få med sig i behandlingen, individuellt och som par?</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Lyssna gärna och dela avsnittet till någon som du tror kan vara intresserad av att lära sig mer om läkning för par, om sexberoende, eller om det vi kallar för anhörigtrauma.</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-1-om-att-var-och-en-behover-hitta-sin-egen-vag-i-tillfrisknande-och-lakning" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-1-om-att-var-och-en-behover-hitta-sin-egen-vag-i-tillfrisknande-och-lakning</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 3</strong> handlar om den andra grundprincipen i parprocessen dvs. den om fullständiga terapeutiska avslöjanden.</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">För den som fått reda på sin partners sexberoende är det vanligt med frågor som <em style="overflow-wrap: break-word;">"Vad är sant egentligen?"</em> och <em style="overflow-wrap: break-word;">"Vad är det jag inte vet?”.</em></span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Erik Sundby berättar om varför det är viktigt att berätta allt - med vissa undantag. Han berättar också om hur det går till när man ska berätta om sina sexuella hemligheter på ett sätt som inte gör mer skada, utan tvärtom leder till utveckling av parrelationen. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Det är ett samtal om ärlighet, öppenhet och empati. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Lyssna gärna och dela gärna vidare!</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-2-om-fullstandiga-terapeutiska-avslojanden" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-2-om-fullstandiga-terapeutiska-avslojanden</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 4</strong> handlar om grundprincip tre i vår parprocess - om att analysera förhållandet. Tillfrisknande från sexberoende och läkning som partner är något som i allra högsta grad pågår tjugofyra/sju. Det är en färskvara. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Avsnitt fyra är ett samtal om samhörighet, kommunikation, intimitet och livsstil. Erik ger flera fina förslag på övningar att göra i din parrelation för att hitta styrkor i relationen och skapa ett tryggt rum för samtal.<br style="overflow-wrap: break-word;" />Lyssna gärna! </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-3-om-att-analysera-forhallandet" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-3-om-att-analysera-forhallandet</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 5</strong> – Är det alltid rätt att lämna relationen efter det att sexberoende upptäckts? Eller kan det vara rätt att stanna? </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Grundprincip fyra handlar om processen att komma till ett beslut om att antingen lämna relationen eller att stanna kvar. Hur kan var och en fatta det beslutet på rätt grunder?</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Som del av samtalet tar Erik också upp det som man på DBK kallar för <em style="overflow-wrap: break-word;">den terapeutiska separationen</em>. Detta är någonting som kan bli aktuell för en del par som går i behandling på DBK. Hör Erik berätta om hur denna metod kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för framtiden.</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/stanna-eller-ga" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/stanna-eller-ga</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 6</strong> – Efter det att man som par bestämt sig för att vara kvar i relationen är det dags att jobba på att återskapa tillit och förtroende. Detta är grundprincip fem i DBK’s parprocess. Hur är det möjligt att återskapa tillit och förtroende i en relation där svek och lögner har varit del av förhållandet innan sexberoendet kom upp i ljuset? Vad kan personen med sexberoende göra för att reparera bristen på tillit? Hur kan den som är partner tänka? Och inte minst - hur återskapar var och en tilliten till sig själv? Lyssna gärna och dela gärna vidare avsnittet!</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/tillit-och-fortroende-grundprincip-6" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/tillit-och-fortroende-grundprincip-6</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 7</strong> – grundprincip sex handlar om att återskapa intimitet och närhet</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">I det här avsnittet av pratar Erik om att återskapa intimitet och känslomässig närhet, både till sig själv och till sin partner. Hur närmar man sig öppenhet och sårbarhet, hur läker man sin rädsla för övergivenhet? Vi berättar om hur det är möjligt att arbeta med sina grundföreställningar om kärlek och relationer. Erik ger också förslag på övningar att själv reflektera över - ensam eller med sin partner.Dela gärna avsnittet vidare så att fler får höra ett viktigt samtal om intimitet!</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-intimitet" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-intimitet</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> <strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 8</strong> i DBKs serie om läkning i parrelationer handlar om grundprincip sju dvs. principen om att återskapa sexuell intimitet. Detta är den sista grundprincipen i DBK’s parprocess. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;">Dela gärna avsnittet vidare så fler får höra ett viktigt samtal om sexuell intimitet.</span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-sexuell-intimitet" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-sexuell-intimitet</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"><strong style="overflow-wrap: break-word;">Avsnitt 9</strong> – Hur är det att vara partner? I det här avsnittet möter du en kvinna, vi kan kalla henne för ”Lisa”. Hon berättar öppet och ärligt om hur det var för henne när hon förstod att hennes partner hade ett sexberoende. ”Lisa” berättar om relationen och om upptäckten, liksom tiden som följde efteråt med mycket ångest och svåra stressreaktioner. Hör henne också berätta om vägen till läkning för sin egen del, och vikten av att ha stöd av andra som förstår vad det handlar om. </span></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><a href="https://soundcloud.com/user-148947036/anhorigtrauma" style="background: repeat; color: rgba(31, 31, 31, 0.5); overflow-wrap: break-word; text-decoration: none;"><span style="overflow-wrap: break-word; text-decoration: underline;"><span style="font-family: helvetica;">https://soundcloud.com/user-148947036/anhorigtrauma</span></span></a></p><p style="caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p>Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-20275181896421454972019-11-29T02:19:00.000-08:002019-11-29T02:19:57.329-08:00Nytt från Sexberoendepodden!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<div style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm 0cm 0.0001pt;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Andra delen av "Parprocessen" handlar om hur man som par måste låta det sjuka i relationen dö och hur man nyktert kan analysera förhållandet, så att man kan ta ett kognitivt beslut om man ska stanna med varandra eller gå. I Sexberoendepodden pratar vi om en beroendeproblematik som många lider av, men ingen pratar om. Sexberoendepodden är en plats för det samtalet att ta vid. Vår förhoppning är att göra skammen och tabun till något konkret och hanterbart. Följ med på vår resa! Med Lotta, anhörig till en sexberoende och anhörigterapeut på DBK Sverige & Erik Sundby, sexberoende och grundare till DBK Sverige.<o:p></o:p></span></div>
<div style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm 0cm 0.0001pt;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><br />Lyssna på Parprocessen: Should I stay or should I go? från Sexberoendepodden på Apple Podcasts:<o:p></o:p></span></div>
<div style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm 0cm 0.0001pt;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><a href="https://podcasts.apple.com/se/podcast/parprocessen-should-i-stay-or-should-i-go/id1479067029?i=1000457359824">https://podcasts.apple.com/se/podcast/parprocessen-should-i-stay-or-should-i-go/id1479067029?i=1000457359824</a><o:p></o:p></span></div>
<div style="text-align: left;">
</div>
</div>
<br /></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-63559506644505587292019-10-27T04:14:00.000-07:002019-10-27T04:14:14.682-07:00Nytt från Sexberoendepodden! <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<strong style="word-wrap: break-word;"><br /></strong></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
Sexberoendepodden är en podd om sexberoende och anhörigproblematik - det vi kallar för<em style="word-wrap: break-word;"> anhörigtrauma</em>. </div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
Sexberoendepodden ges ut av DBK Sverige, Sveriges äldsta och mest erfarna behandlingsverksamhet för sexberoende och deras partners. </div>
<h4 style="text-align: left;">
PARPROCESSES PÅ DBK SVERIGE - DEL 1</h4>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
"Parprocessen på DBK Sverige - del 1" är första delen i en serie som handlar om vad man går igenom som par när man kommer till DBK Sverige. Serien kommer sammanlagt att innehålla 4 delar. </div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<em style="word-wrap: break-word;">Den sexberoende är avslöjad, alla år av jonglerande med osanning har brakat samman. Partnerns liv är vänt upp-och-ned, det är en chock och ett trauma - utan dess like. Och ändå är kanske inte allt avslöjat. Det finns ingen tillit kvar - förhållandet har trubbats av. Den sexberoende och hans partners liv har blivit ett fängelse.</em></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<em style="word-wrap: break-word;">Vad gör man som par? </em></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<strong style="word-wrap: break-word;"></strong></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
Med Lotta, anhörig till en sexberoende och anhörigterapeut på DBK Sverige & Erik Sundby, sexberoende och grundare till DBK Sverige. Klicka bara på nedan länk! </div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<br /></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<strong style="word-wrap: break-word;">iTunes</strong></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
https://podcasts.apple.com/se/podcast/parprocessen-p%C3%A5-dbk-sverige-del-1/id1479067029?i=1000454529395<a href="https://podcasts.apple.com/se/podcast/parprocessen-p%C3%A5-dbk-sverige-del-1/id1479067029?i=1000454529395" target="_blank">https://podcasts.apple.com/se/podcast/parprocessen-p%C3%A5-dbk-sverige-del-1/id1479067029?i=1000454529395</a></div>
<div class="" style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">
<br /></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-37819451328094043172019-09-30T04:41:00.000-07:002019-09-30T04:41:33.623-07:00Varför hemligheter kan förstöra relationer -<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
Kan man fortsätta vara intim när tilliten fått en törn?<br />
<br />
För den som är otrogen kan otrohet vara spännande, förförisk och ge känslor av förnyelse, föryngring och glädje. Den partner som blir förrådd kan dock känna förvirring, ilska, förtvivlan, smärta och ett brustet hjärta. Alla nära relationer innebär ett pågående arbete. Kärlek är en färskvara. Men när ett par står inför konsekvenserna av otrohet kan utmaningen kännas oöverstiglig.<br />
<br />
En fråga som kan komma upp i parrelationer är skillnaden mellan hemlighetsmakeri och att ha ett privatliv. En partner anser till exempel att han eller hon förtjänar att ha lite privatliv, medan den andra tycker att detta är att vara hemlig. Vilket är vilket? Och hur kan vi veta skillnaden mellan de två? Hur kan vi navigera i detta?<br />
<br />
Vi som arbetar på DBK brukar säga - att ha ett hemligt liv är ett tillstånd som är fri från observation och störningar.<br />
<br />
När du till exempel lämnar en offentlig social tillställning och återvänder till privatlivet i ditt eget hem, kan personen som satt bredvid dig vid den offentliga tillställningen inte längre titta på, prata med, eller på annat sätt irritera dig.<br />
<br />
I allmänhet innebär privatliv att man håller vissa saker privata genom att inrätta och upprätthålla gränser som är anpassade till en persons individuella behov och den personens värderingar och övertygelser. När någon tränger sig in i privatlivet kan man känna sig arg (och detta med all rätt) och vilja dra sig bort från den som sabbade hens privatliv.<br />
<br />
Att hemlighålla däremot innebär att man aktivt och avsiktligt håller information dold från en eller flera personer. Att vara hemlig är ett tillstånd. <br />
<br />
Om någon behåller hemligheter beror det på att man är rädd för vilken inverkan informationen kommer att ha om det blev känt, antingen när det gäller sig själv eller andra. Det som ofta ligger till grund för hemlighetsmakeri är rädsla för andra människors reaktioner och/eller repressalier. När dina hemligheter avslöjas kan du känna det som att du har tappat kontroll över den information som finns i hemligheten (eller hemligheterna) och hur andra svarar an på det. Således kan du vara rädd, ängslig, orolig och arg, och vill helst dra dig undan.<br />
<br />
Med hjälp av ovanstående definitioner verkar skillnaden mellan att ha ett privatliv och att vara hemlig relativt tydligt, men så enkelt är det inte alltid:<br />
<br />
Tänk på en man som upptäcker att hans partners syster är väldigt attraktiv. Han har ingen avsikt att någonsin agera på den attraktionen därför att han älskar och respekterar sin partner. Denna man kan reflektera över sin attraktion till sin svägerska privat. Hans fru kan dock anse det som en hemlighet. Som extern observatör är det svårt att säga om en åsikt är mer överensstämmande med verkligheten än den andra. Man kan fråga sig varför denna skillnad är viktig? Vi pratar bara semantik, eller? Nej, egentligen inte.<br />
<br />
Det finns en stor skillnad mellan att ha ett privatliv och ha hemligheter när det gäller graden av vilken dold information som kan påverka ett intimt förhållande om eller när den informationen blir känd.<br />
<br />
Om en man i hemlighet läser sin partners damtidning när han sitter på toaletten och känner sig lite generad för att han tittar på en tidning som riktar sig till kvinnor, kan han hemlighålla detta faktum. Och om hans fru upptäcker det kommer deras förhållande förmodligen inte att påverkas på något bestående sätt - annat än att hon kanske retar honom för det, eller att hans val av tidning kanske påverkar hennes klädval. Detta är ett exempel på privatlivets integritet. Men om samma person skulle onanera medan han tittade på sin hustrus damtidning, skulle han kanske försöka hemlighålla detta. Om hans fru skulle få reda på det kan hon bli arg eller känna sig mindre attraktiv. Men hon kan också skratta åt det, om hon finner beteendet roligt. Hur som helst, det faktum att han inte berättar för henne för att hon kan bli arg eller sårad gör det här till ett exempel på att vara hemlig.<br />
<br />
Vad är otrohet?<br />
<br />
Detta leder direkt till det egentliga ämnet för denna artikel - otrohet. Efter att ha arbetat med beroende sedan 1982, och med sexberoende och andra intimitetsstörningar i nästan 20 år tror jag att jag hört varje möjlig åsikt om otrohet. Längs min väg har jag lärt mig även att många människors försök att definiera otrohet är oftast mycket subjektiva försök, förutom när det gäller en sak som alltid funnits med:<br />
<br />
Otrohet är när den tillit som finns i åtagna parrelationer bryts ned pga. att viktiga hemligheter göms undan från en partner (t ex en sambo, fru eller man).<br />
<br />
Otrohet innebär alltså att du behåller viktiga sexuella och/eller romantiska hemligheter för dig själv - och anledningen till att dessa hemligheter hålls gömda är allt som oftast rädsla.<br />
<br />
En annan sak jag lärt mig är att när det gäller de negativa effekterna av sex utanför en förment monogam relation, är det ingen skillnad mellan de sexuella aktiviteter som finns på nätet eller när det gäller verklig sex med riktiga människor. Känslan av smärta och svek är densamma för den som är lurad. Som jag skrivit om så många gånger tidigare - det är inte den specifika sexuella handlingen som orsakar det mesta av den känslomässiga smärtan och de skador som uppstår i en förment monogam relation. Det är de ständiga lögnerna, den känslomässiga distansen och förlusten av tillit som gör det. Det är vetskapen om att man blivit förd bakom ljuset och ljugen för.<br />
<br />
Här är ett exempel på både hemlighetsmakeri och otrohet:<br />
<br />
"Om jag berättar för min fru att jag laddade ner en dejting app. på min nalle förra veckan och tittade på olika profiler i tre timmar igår kväll kan hon bli riktigt arg. Även om jag inte försökte träffa någon. Jag behåller nog detta för mig själv.”<br />
<br />
Många människor som är i en åtagen och varaktig parrelation klarar av att övertala sig själva att hemligheter är samma sak som att ha ett privatliv:<br />
<br />
”Under lunchrasten idag träffade jag en kille som jag chattat med på nätet. Men jag<br />
behöver inte berätta detta för min man därför att det är privat och skadar inte vår relation. Det han inte vet skadar ju inte.”<br />
<br />
”När jag var bortrest i jobbet förra veckan gjorde jag av med tretusen kronor på en strippklubb. Men min fru behöver inte veta därför att pengarna kom från ett litet konto jag har och inte vårt gemensamma konto.”<br />
<br />
Båda dessa personer har övertygat sig själva om att de bara håller det privat – fast egentligen handlar det om att de hemlighåller det de gjort.<br />
<br />
Om du undrar om någonting du gjort är privat eller om det är en hemlighet kan du ställa dig själv en fråga:<br />
<br />
Om personen jag håller denna information från visste hela sanningen, skulle han eller hon bli skadad, känna sig sviken eller bli arg?<br />
<br />
Om svaret är ja - då håller du hemligheter. Porranvändning, att jaga prostituerade eller att besöka thaimassageställen för s.k. ”happy ending” är alla beteenden som människor hemlighåller för sina partners. På liknande sätt är beteenden som att snoka, följa efter sin partner utan deras vetskap, att på olika sätt avlyssna personen (det jag kallar för att ”ägna sig åt detektivarbete”), är också beteenden som många hemlighåller för sina partners De första exemplen på beteenden kan betraktas som olika slags sexuell otrohet, medan de andra exemplen är vanliga sätt att svara an på otrohet. Båda är exempel på hemlighetsmakeri.<br />
<br />
Det primära problemet med hemligheter i intima relationer är att de undergräver tillit. Och vi vet faktiskt att de hälsosammaste nära relationerna bygger just på ömsesidig tillit. Detta betyder inga hemligheter. Samtidigt innebär detta inte att du inte kan ha någon personlig integritet. Till exempel är mina lösenord på Facebook privata. Min sambo är helt välkommen att läsa igenom dessa sidor för att se vad jag lägger ut, men min inloggningsinformation är min sak. Det viktiga är att vi hade en dialog om våra sociala mediekonton och kom ömsesidigt överens om en gräns som överensstämmer med våra unika uppsättning värderingar som par, istället för att en av oss helt enkelt bestämmer vad som är och inte är privat i vår relation. Naturligtvis innebär denna typ av ömsesidigt givande och emottagande mycket mer än åtkomst på Facebook. Alla aspekter av en relation ska öppet kunna diskuteras och debatteras, och diskussionerna och de ömsesidigt överenskomna gränserna som är ett resultat av detta förstärker snarare än försvagar parets intima band.<br />
<br />
Tänk till exempel på det första exemplet som jag gav, där mannen dras till sin hustrus syster. Många par som upptäcker ett behov av att sätta en gräns i en liknande situation kommer förmodligen att komma överens om att det inte finns något behov av att dela information om en attraktion om man inte tänker agera på den. En partner kan säga: ”Om vi går på bio och du tycker att en skådespelerska är riktigt het, kan du berätta för mig om det eller så kan du hålla informationen privat. Men om du har en het ny medarbetare på jobbet som flörtar med dig, då vill jag veta om det."<br />
<br />
Par kan till och med diskutera och komma överens om olika gränser för sexuella aktiviteter utanför deras relation. En del par kan till exempel välja att leva i en ”öppen relation” med gränser som oftast är specifika för just den parrelationen. En sådan överenskommelse kan vara att om någon har sex utanför förhållandet måste de berätta detta och t.o.m. ibland beskriva under vilka omständigheter det hände. Den enkla sanningen är att tydligt definierade avtal och gränser om ”acceptabel användning” av olika företeelser som porr, besök på strippklubbar, anonym sex, flirt och liknande kan fungera för en del par, så länge båda parter kan fullt ut delta i diskussioner om var gränserna går.<br />
<br />
Par kan också diskutera och komma överens om hur och vad de ska avslöja för varandra. Vissa par kan komma överens om att om en av dem har gjort något som kan uppröra den andra, så länge den skyldiga tar ansvar för det inträffade genom att berätta om det inom 24 timmar och inte upprepa beteendet, så kommer vad de än gjort att förlåtas. Den här typen av överenskommelse hjälper till att eliminera hemligheter och kan hjälpa till att bygga tillit. I huvudsak lär sig partners att ingen av dem är perfekt, men båda bryr sig tillräckligt mycket om varandra och deras intima band för att vara ärliga istället för att behålla hemligheter. Och det är en kraftfull och mycket tröstande sak att veta.<br />
<br />
Att vara ärlig och känslomässigt sårbar i en parrelation är en form av både personlig integritet och integritet i parrelationen. Ibland tror människor att de bara har kränkt sin integritet om de ljuger rakt av. Men hemligheter är underlåtenhet att säga som det är, och detta är lika skadliga för relationer och en persons personlig integritet som de lögner man säger högt. Många människor förstår inte detta, eller kanske de bara är rädda för att erkänna det… Som sådan behåller de viktiga hemligheter i sina relationer, och de utvecklar aldrig riktigt den nivå av tillit och känslomässig intimitet de egentligen vill ha.<br />
<br />
Otrohet är att bryta löftet om att förbli trogen i relation till en partner, vare sig detta löfte gjordes som en del av äktenskapslöften eller vid intima samtal om överenskommelser mellan älskare. Även om det var otänkbart att bryta sådana bindningar vid tiden de gavs, är otrohet långt ifrån sällsynt. Och när det händer ställs man inför jobbiga frågor: Bör du stanna kvar? Kan tillit återskapas? Eller finns det inget annat val än att packa ihop sina saker och gå vidare?<br />
<div>
<br /></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-30118742137959873682019-09-09T06:17:00.000-07:002019-09-09T06:17:51.093-07:006 jobbiga frågeställningar vid otrohet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Att vara utsatt för en partners otrohet kan vara fruktansvärt. Det kan också ge upphov till ett antal jobbiga frågor...<br />
<a href="https://www.dbksverige.se/blogg/2019/9/9/6-jobbiga-frgestllningar-vid-otrohet">https://www.dbksverige.se/blogg/2019/9/9/6-jobbiga-frgestllningar-vid-otrohet</a></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-15457843783672550692019-07-21T01:49:00.001-07:002019-07-21T01:56:09.337-07:00Hur det hela började<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Året var 2000. DBK Sveriges blivande grundare Erik hade just avslöjats med sitt sexberoende och upptäckte i samband med detta att det fanns i gen hjälp i Sverige - än mindre hjälp för hans partner Ewa. Deras separata resor i tillfrisknande och läkning - samt deras resa som par - ligger numera till grund för de principer som styr DBK Sveriges läknings -och behandlingsprogram för par. </span><br />
<br />
<a href="https://soundcloud.com/user-148947036/parbehandling">https://soundcloud.com/user-148947036/parbehandling</a><br />
<br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Är du intresserad av att lära dig mer om DBK Sveriges behandling för par? Följ gärna nedan länk för vår artikelserie om de principer som ligger till grund för vår s.k. ”Par-process”.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<a href="https://www.dbksverige.se/blogg/2018/12/18/poddkast-med-erik-sundby-94gxb">https://www.dbksverige.se/blogg/2018/12/18/poddkast-med-erik-sundby-94gxb</a></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-36836599896228453912019-06-11T03:51:00.000-07:002019-06-11T03:51:43.347-07:00Utveckling av beroende<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<i><span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">”Jag vet inte längre vad jag ska göra… Jag kan inte sluta med porren. Och jag kan inte prata med mina föräldrar om det. Jag skulle få stryk. Jag har försökt prata med kuratorn på skolan men det verkar inte som hon fattar. Jag pratade med en psykolog på ungdomsmottagningen men hon sa bara att det gjorde inget – att jag skulle bara fortsätta. Jag vill ju inte längre! Jag mår sämre och sämre…”</span></i><span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;"> Joel, 14 år.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Även om det finns undantag utvecklas sexberoende oftast under tonåren. Detta beror till stor del på att våra belöningssystem som tonåringar är extra sårbara, framför allt när det gäller dopaminutsöndring. Tonåringars naturliga dopaminutsöndring kan ge en stark känsla av att vara levande när de engagerar sig i nya spännande upptäckter i livet. Det kan också leda till att tonåringar fokuserar enbart på de positiva belöningarna de är säkra på att få, medan de antingen inte tänker på eller minimerar de potentiella riskerna och de negativa konsekvenserna av ett specifikt beteende.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">I sin bok <i>Brainstorm: The Power and Purpose of the Teenage Brain</i> beskriver författaren Daniel J Siegel om sitt möte med en 17-årig tonårstjej – kalla henne Lisa. Hon berättade för honom att hon hade planerat att bli “helt plakat” vid en fest hemma hos en klasskompis. Den tonåriga tjejen genomförde sin plan även om hon var fullt medveten om riskerna – ”Jag antar att jag visste vad som kunde hända. Men spänningen och det häftiga var bara för mycket att säga nej till.”<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Daniel Siegel menar att detta visar hur tonåringar oftast inte är helt nollställda eller omedvetna inför de negativa konsekvenserna av specifika handlingar, utan lägger bara större vikt vid de positiva aspekterna av en händelse eller upplevelse: spänningen, den gemensamma erfarenheten tillsammans med kompisarna, det häftiga eller roliga, kicken man får genom att bryta mot reglerna. Idag vet vi att betoningen på det positiva är ett resultat av skiftningar i hjärnans struktur och funktion under just tonårstiden. Lisas fokus på det positiva i det hon tänkte göra var i själva verket en naturlig följd av det ökade drivet för belöning i hennes tonårshjärna.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Under tonåren ökar aktiviteten hos de neurala kretsarna med dopamin i centrum för att skapa vår drivkraft för belöning. Från och med början av tonåren och upp till 15 – 16 års åldern får denna nydanade frisättningen av dopamin alla ungdomar att ägna sig åt att söka stimulerande och spänningsfyllda upplevelser och aktiviteter. Forskning tyder på att dopaminets grundnivå är lägre, men dess frisättning som svar på nya upplevelser är högre, vilket kan förklara varför tonåringar kan upplever känslan av att vara ”uttråkad” såvida de inte engagerar sig i någonting stimulerande och nytt.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Denna nya naturliga dopaminutsöndring kan ge ungdomar en stark känsla av att vara levande när de är engagerade i olika företeelser i livet. Det kan också leda dem att fokusera enbart på de positiva belöningarna som de är säkra på att få medan de inte ens märker eller nedvärderar de potentiella riskerna och de eventuella negativa konsekvenserna.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Hjärnans ökade drivkraft för belöning och därmed dopaminutsöndring under ungdomsåren manifesterar sig i tonåringars liv på tre viktiga sätt:<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif; text-indent: -36pt;"><span style="font-size: small;">1. </span></span><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">Ett sätt på vilket ökad dopaminutsöndring påverkar oss under tonåren är den dokumenterade höjningen av vår känslighet för beroende. Alla beteenden och kemiska substanser som är beroendeframkallande innebär frisättning av dopamin. Som tonåringar är vi inte bara mer benägna att experimentera med nya upplevelser, utan också mer benägna att reagera med en kraftig dopaminutsöndring som för några av oss kan innebära att vi utvecklar beroendesjukdomen. Att t ex använda porr leder till att dopamin frigörs och vi kan känna oss tvungna att återvända till porren för att få mer dopamin. När porrens inverkan upphör klingar också dopaminet av. Vi drivs till att använda mer av den typ av porr som spetsade till vår dopaminutsöndring eller engagera oss i mer extrem porr. </span><i style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">Utveckling av porrberoende sker genom ett antal små men viktiga destruktiva val.</i></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif; text-indent: -28.2pt;"><span style="font-size: small;">2. </span></span><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -28.2pt;">Ett annat sätt som den ökade driften för att få belöning visar sig hos tonåringar helt enkelt genom en ökad tendens till impulsivitet, där man engagerar sig i beteenden utan att de är genomtänkta. Med andra ord stimulerar impulsen till en handling utan något mellanrum eller paus – utan reflektion. Att ta en paus mellan impuls och handling gör det möjligt för oss att tänka på andra alternativ utöver den omedelbara dopamindrivna impulsen som invaderar våra sinnen. Att stilla impulsen och slappna av tar tid och är energikrävande. Det är lättare att bara agera på impulsen. Eftersom drivkraften för belöning är starkare, mer invaderande och påfrestande än någon annan gång i livet just under tonåren, blir den tid man tar och som behövs för bearbetning – för reflektion och därigenom utveckling av självmedvetenhet – mycket viktig. Om vad vi än gör är ett uttryck för omedelbar handling utan reflektion lever vi våra liv med foten på gaspedalen, utan bromsar. Vi lär oss inte heller vilka vi egentligen är. Här kommer</span><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -28.2pt;"> </span><i style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -28.2pt;">lite information om hjärnbarken: </i><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -28.2pt;">Den goda nyheten är att impulshandlingar kan stoppas – om vissa fibrer i hjärnbarken arbetar för att skapa ett mentalt utrymme mellan impuls och handling. Just hjärnbarken är viktig för utveckling av bl.a. högre tänkande och andra komplexa funktioner såsom minne och språk. Det är ett område i hjärnan som genererar tankar. Under ungdomsåren börjar dessa reglerande fibrer växa för att motverka den överdrivna dopaminutsöndringen i belöningssystemet. Resultatet är en minskning av impulsivitet. Detta kallas ibland kognitiv kontroll och är en viktig källa till minskad benägenhet att utsätta sig för fara. Det minskar också risktagande under tiden som tonåringar utvecklas. Att ”svälta” hjärnans generator på möjligheter till tänkande – dvs att oavsett anledningen inte lära sig hantera livets problem, att inte delta i sociala sammanhang, att inte tillåta sig att ta emot kunskap i skolan, av viktiga vuxna eller genom vänner, att inte läsa en god bok, etc., gör att man inte heller ger hjärnbarken möjlighet att utvecklas.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; word-spacing: 0px;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif; text-indent: -36pt;"><span style="font-size: small;">3. </span></span><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">Den tredje typen beteende som bildas av den ökande drivkraften för belöning i tonåringars hjärna är något som kallas </span><i style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">hyperrationalitet </i><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">(hyper-rationality på engelska. Ett slags tunnelseende där man bara fokuserar på det positiva). Vi tittar bara på fakta när det gäller en specifik situation och ser inte den stora bilden. Vi saknar sammanhanget, helikoptersyn, eller överblick. Detta kan innebära att vi lägger mer vikt på de beräknade fördelarna med ett specifikt handlande än på de potentiella riskerna med det handlandet. Studier visar att vi som tonåringar ofta är fullt medvetna om risker och till och med förstorar upp möjligheten att något dåligt kommer att hända. Men vi lägger helt enkelt mer vikt vid de spännande potentiella fördelarna av våra handlingar. Det som händer när det gäller hyperrationellt tänkande är inte brist på tanke eller reflektion (som med impulsivitet), och det handlar inte om ett sätt att försvara att man håller på att utveckla ett beroende relaterat till beteenden eller kemiska substanser. Istället kommer denna kognitiva process från beräkningar som görs i hjärnan som lägger störst vikt vid det positiva resultatet och inte mycket vikt alls vid möjliga negativa konsekvenser. De områden i hjärnan som överväger och värderar minskar helt enkelt betydelsen av de negativa konsekvenserna av ett specifikt beteende. De mekanismer som tonåringar använder för att väga alternativ är partiska till fördel för de positiva resultaten. Slutsatser som oftast dras innebär att fördelarna uppväger nackdelarna väldigt mycket, och det verkar helt enkelt värt risken. När vi tänker hyperrationellt så tänker vi </span><i style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">för</i><span style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -36pt;">Ett exempel på detta är om jag tänker köra bil 150 kilometer i timmen och fastnar i hur spännande det kommer att bli. De potentiella nackdelarna – att jag till exempel skulle kunna krascha in i ett träd, eller att jag skulle kunna döda någon annan eller mig själv – minimeras. När vi gör beräkningar utifrån hyperrationalitet, säger vi till oss själva att chansen är mycket trolig att allt kommer att bli bra. Det kan finnas en fem procents chans att jag kommer att krascha men 95 procents chans att jag inte kommer att göra det. Tyvärr bedömer det hyperrationella tänkandet noggrant och träffsäkert sannolikheterna, men det undervärderar också svårighetsgraden av de negativa resultaten helt enkelt därför att det bara finns en liten chans att det kommer att hända. Denna positiva partiskhet kan aktiveras speciellt när tonåringar hänger med andra tonåringar eller tror att deras vänner på något sätt kommer att kunna uppmärksamma sina handlingar. Som tonåring är det de sociala och känslomässiga sammanhangen vi befinner oss i som bestämmer hur våra hjärnor ska bearbeta information. Detta är givetvis sant oavsett ålder, men påverkan av kamrater är särskilt starkt under tonårstiden. Lisas beteende var inte impulsivt – hon hade länge planerat sin kväll utifrån hyperrationellt tänkande.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Sammantaget innebär allt detta att det inte är så enkelt som att säga att tonåringar bara är impulsiva, eller att det bara handlar om ”hormoner” eller ”frigörelse”. Forskning tyder på att risktagande beteenden under tonåren har mindre att göra med hormonella obalanser än med förändringar i hjärnans belöningssystem – och framför allt när det gäller dopaminutsöndring. Detta i kombination med den kortikala arkitekturen som stöder hyperrationellt beslutsfattande skapar den positiva partiskheten som dominerar under tonåren.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<span style="color: black; font-family: Arial, sans-serif;">Sedd från insidan kan förändringarna i hjärnans belöningssystem under tonåren vara överväldigande och från utsidan kan förändringarna verka som att tonåringar har till och med gått förlorade eller är ”out of control”. Men Daniel Siegel menar att det finns inget fel på drivkraften för belöning genom att engagera sig i nya spännande beteenden och aktiviteter – förutsatt att man kan lära sig att hantera detta driv för att minimera skador på sig själv eller andra. Att kunna känna igen, uppskatta och se det naturliga i de viktiga och nödvändiga förändringarna i hjärnan under tonåren är avgörande för båda de personer det gäller och deras föräldrar. Under tiden som förändringarna sker och i en perfekt värld uppmärksammar de vuxna detta och erbjuder tonåringar stöd och den vägledning de behöver för att lära sig hantera detta genom högre tänkande. Detta istället för att bara kasta upp sina händer och tänka att det handlar om en omogen hjärna som helt enkelt behöver växa upp; eller ”rasande hormoner som behöver tämjas”; eller att förväxla belöningssystemets påverkan på tonåringar med frigörelseprocesser från föräldrarna; eller ännu värre – förväxlar de naturliga förändringarna i hjärnans belöningssystem med olika handikapp som ADHD.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; caret-color: rgb(0, 0, 0); color: black; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; margin: 0cm 0cm 0.0001pt; orphans: auto; text-align: start; text-decoration: none; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:1;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:1 1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l0:level1
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1
{mso-list-id:2;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:2 101 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l1:level1
{mso-level-start-at:2;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l1:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2
{mso-list-id:3;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:3 201 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l2:level1
{mso-level-start-at:3;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l2:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
-->
</style></div>
<div class="MsoNormal" style="font-size: medium;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif;">I en perfekt värld får tonåringar det korrekta stödet och den vägledning de behöver för att möjliggöra för dem att utveckla vitala nya färdigheter och den kunskap de behöver och kan lära sig använda för att leda lyckliga och hälsosamma liv. Men i en inte alltför perfekt värld, i en värld därdet finns väldigt lite eller inget utrymme eller ens kunskap om hur man bär sig åt för att hjälpa ungdomar att hitta beteenden, upplevelser och aktiviteter som ger näring till förmågan att utveckla högre tänkande, kommer ungdomen att motverka detta genom att hitta egna lösningar. Lösningar som oftast handlar om att just gå från impuls till handling, som handlar om hyperrationellt tänkande och beslutsfattande – och därigenom att ägna sig åt beroendeframkallande beteenden som porranvändning eller att använda kemiska substanser för att få dopaminutsöndring.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="font-size: medium;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="font-size: medium;">
<span style="font-family: Arial, sans-serif;"><br /></span></div>
<style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:1;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:1 1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l0:level1
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l0:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1
{mso-list-id:2;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:2 101 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l1:level1
{mso-level-start-at:2;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l1:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l1:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2
{mso-list-id:3;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:3 201 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1 -1;}
@list l2:level1
{mso-level-start-at:3;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l2:level2
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level3
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level4
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level5
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level6
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level7
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level8
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
@list l2:level9
{mso-level-start-at:0;
mso-level-text:"";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:0cm;
text-indent:0cm;}
-->
</style><br />
<div class="MsoNormal" style="font-size: medium;">
<o:p></o:p></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-35872163341242664342019-05-06T04:43:00.000-07:002019-05-06T04:43:38.174-07:00Del 2: vikten av fullständiga avslöjanden<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: UICTFontTextStyleTallBody; font-size: 17px;">
Nu kommer del 2 i DBK Sveriges artikelserie för par, där sexberoende avslöjats i deras relation.</div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: UICTFontTextStyleTallBody; font-size: 17px;">
Det är inte självklart att det som partners till sexberoende personer känner mest smärta över nödvändigtvis är VAD den sexberoende gjort, utan det faktum att man har ljugit för dem. Att man har förts bakom ljuset är orsaken till det mesta av känslan av svek.</div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: UICTFontTextStyleTallBody; font-size: 17px;">
<a href="https://www.dbksverige.se/blogg">https://www.dbksverige.se/blogg</a> </div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-67982298257889503262019-04-29T11:27:00.000-07:002019-05-06T04:47:14.646-07:00Att navigera genom läkning som par<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<em style="-webkit-text-size-adjust: 100%; caret-color: rgb(31, 31, 31); color: #1f1f1f; font-family: europa; font-size: 16px; letter-spacing: 0.5px; white-space: pre-wrap; word-wrap: break-word;">Nu lanserar DBK Sverige vår nya artikelserie om att hjälpa par att navigera efter det att sexberoende upptäckts i deras relation. Vi har sedan länge myntat ett begrepp som vi kallar för anhörigtrauma. Anhörigtrauma kännetecknas av de posttraumatiska reaktioner som anhöriga - oftast partners till sexberoende personer - utsätts för. </em><br />
<br />
https://dbksverige.squarespace.com/blogg<a href="https://dbksverige.squarespace.com/blogg" target="_blank">https://dbksverige.squarespace.com/blogg</a></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-89115407965528570702018-11-05T23:58:00.001-08:002018-11-06T00:00:31.235-08:00Slam poet exposes porn addiction!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="270" src="https://www.youtube.com/embed/22Acg6s-C1k" width="480"></iframe></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-31479059508592171602018-10-26T03:06:00.001-07:002018-10-26T03:14:39.016-07:00Varför är de som förnekar sexberoende så arga?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);">Själva idén om sexberoende kan få en del människor att se rött. Nu menar jag de som raljerar över ”myten” om sexberoende, de som argumenterar för att sexberoende är bara en ursäkt för att bete sig illa för den som håller på och ett sätt att tjäna pengar för de som arbetar med det.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><b><i><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" sv="sv" times="">En sexberoende förnekares anatomi</span></i></b><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:sv="mso-fareast-language:sv" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" times=""><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Själv föredrar jag att se dessa förnekare som en del i ett större socialt fenomen som i sig är värd att studera. För närvarande kommer dessa förnekare i två ”smaker”. Motståndare till sexberoende konceptet tror att;<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><b><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" sv="sv" times="">1.</span></b><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" sv="sv" times=""> <b>Sexberoende är egentligen normala beteenden</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Dessa är de personer som har försvarsreaktioner mot allt vad sexberoende och behandling för detta heter. De ser det som ett sätt att hålla tillbaka människors behov av att vara sexuellt frigjorda. På deras bloggar och i deras kommentarer på nätet brukar de skämtsamt (nervöst?) försvara beteenden kring vilka de verkar ha någon slags obekräftad och obearbetad skamkänsla. Budskapet är – ”Alla gör det och du tycker det är sjukt bara för att du är så pryd!”. Det gamla terapimässiga talesättet – ”Obearbetad skam leder till skamlösa beteenden” – gäller för många av dessa personer. Samtidigt som inställningen är ologisk till sin natur är dessa personer oftast felaktigt informerade. En bidragande orsak till missinformationen är att utbildnings institutioner inte heller har korrekt och uppdaterad information om sexberoende. Sexolog utbildningarna på universiteten t ex har nästan ingen information om sexberoende. Frivilliga organisationer som tillhandahåller hjälp för människor som har sexuella problem har inte heller relevant information eller evidentbaserad behandlingsmässiga strategier för sexberoende.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times=""> <b>2.</b> <b>Sexberoende är egentligen en ursäkt för att slippa ta ansvar för sina dåliga beteenden</b><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Detta argument kommer från alla möjliga håll, inklusive läroverk och forskningsvärlden. Det är en minimering av allvaret i problemet och det lidande som sexberoende kan orsaka. Budskapet är ungefär – ”De som kallar sig för sexberoende beter sig bara illa och de måste ta ansvar för det de gör istället! Skärp er!” Argument nummer två kan också ta följande form – ”Om sex är ett beroende så är allting det” eller ”Om vi tillåter att kalla vad som helst för ett beroende kommer det att sluta med att ingen tar ansvar för någonting”.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times=""> Bege dessa argument innebär i slutändan att vi inte bör <i>behandla </i>frågan om tvångsmässiga sexuella beteenden och följaktligen inte göra någonting åt det.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><b><i><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" sv="sv" times="">Vi behöver förstå förnekare, inte döma dem</span></i></b><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="" mso-fareast-language:sv="mso-fareast-language:sv" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" times=""><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times=""> Förnekare har alltid funnits i relation till nästan varje ovälkommen företeelse som vuxit fram under människans historia. Ibland har man tagit en socialt accepterat position som överensstämmer med religiösa eller andra dogmer och agerat i enlighet med detta; bränt kättare på bål eller fängslat psykiskt sjuka. I andra fall har de helt enkelt snurrat iväg i tokiga konspirationsteorier som att terroristattackerna i New York var i verkligheten en sammansvärjning som den amerikanska regeringen låg bakom eller att Förintelsen aldrig ägde rum.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Ovan nämnda konsperationsteorier är olika försök att förklara eller ta itu med något som upplevs som obegripligt och oacceptabelt. I detta avseende är det frågan om försvarsmekanismer - och ingenstans mer uppenbara än när det gäller områden som berör sexualitet och sexberoende.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Sexberoende förnekarna traskar alltså på en stig väl rest i tidigare epoker av dem som ville försvara sig mot olika företeelser som de fann mycket hotfulla. Detta gäller särskilt under modern tid i utvecklingen av sjukdomsmodeller relaterad till mental hälsa. Det har varit en mycket successivt och långvarig process att omvandla "dödssynderna" till mänskliga psykologiska lidanden och en fråga om mental hälsa.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><b><i><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" sv="sv" times="">Rädsla och avsky sedd som en fas i utveckling</span></i></b><span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="" mso-fareast-language:sv="mso-fareast-language:sv" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" times=""><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Just därför att jag tror sexberoende förnekarna verkligen reagerar utifrån en omedveten rädsla tror jag inte heller att professionella som arbetar med sexberoende kan avfärda dem. Snarare behöver vi förstå. De kommer inte att försvinna. De kommer även i fortsättningen att förvirra allmänheten och stå i vägen för utveckling, ungefär på samma sätt som de som förnekar den globala uppvärmningen står i vägen när vi ska skydda biosfären.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">I den takt som vidskepelser och rädsla kring sociala sjukdomar börjar försvinna, flyttas problemet genom en förutsägbar sekvens i allmänhetens medvetenhet. Denna process går från demonisering och kriminalisering till att se det som ett hälsoproblem och sedan till integration. Vi kan jämföra med alkoholism. Först sas det vara en moralisk brist, sen blev det ett juridiskt problem och försäkringsfråga, sedan en medicinsk sjukdom, och slutligen till en större samhällelig eller folkhälsofråga.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<span arial="arial" color:="color:" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:="" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" sv="sv" times="">Om man bortser från olagliga sexuella beteenden betyder detta att samhällets nuvarande inställning till sexberoende har börjat gå förbi demonisering och kriminaliserings fasen, men har ännu inte nått den fas som handlar om att se det som ett hälsoproblem. Den övergången är på gång och kommer att mynna ut i en utveckling av allmänhetens medvetenhet, som i sin tur innebär att skingra rädsla och konfrontera dömande attityder. Även om det alltså finns ett antal signaler om att detta börjar ske (t ex att landstinget i Stockholm börjar behandla ”Hypersexuellstörning”) är det alltså upp till oss som arbetar med problemet att tålmodigt förklara.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<i><span arial="arial" color:="color:" lang="EN-US" mso-ansi-language:en-us="mso-ansi-language:en-us" mso-fareast-font-family:="mso-fareast-font-family:" mso-fareast-language:sv="mso-fareast-language:sv" new="" roman="roman" sans-serif="sans-serif" style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0);" times="">”Denial is not a river in Egypt”</span></i></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-74906940038266613282018-04-14T08:37:00.001-07:002018-04-14T08:37:33.302-07:00Vågar du göra självtestet? <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Ny artikel i Aftonbladet. Vågar du göra självtestet?<br />
<a href="https://www.aftonbladet.se/relationer/a/xRbVOl/lottie-30-om-sitt-sexmissbruk-jag-kande-mig-aldrig-nojd">https://www.aftonbladet.se/relationer/a/xRbVOl/lottie-30-om-sitt-sexmissbruk-jag-kande-mig-aldrig-nojd</a></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-37551127702819820632018-03-20T02:24:00.000-07:002018-04-19T00:41:31.795-07:00SEXBEROENDE FINNS I HJÄRNAN <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: .15pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 35.45pt; text-autospace: none; text-indent: -.2pt;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><span style="font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12pt; text-indent: -0.2pt;">Det finns väl ingen som tänker
så här när man vaknar på morgonen och ser att solen lyser upp tillvaron</span> en varm sommardag - ”Vilket fint väder det är! Jag
vet, jag tror jag ska göra det jag kan för att sabba mitt liv idag!” <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: .15pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 35.45pt; text-autospace: none; text-indent: -.2pt;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Ändå är det precis det som händer för människor som utvecklat
sexberoende. Sexberoende innebär att specifika aspekter av en persons
sexualitet ”löper amok” och går överstyr. Precis som alla andra beroenden leder
detta till negativa konsekvenser i en persons liv. </span><i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none; text-indent: -36.0pt;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Vad
är sexberoende?</span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">”Sexberoende kan
definieras som alla sexuellt relaterade tvångsmässiga beteenden som stör livet
och som orsakar svår ångest och stress hos den sexberoende, hos dennes partner,
vänner och/eller relaterat till personens arbetsmiljö eller skola. De sexuella
aktiviteterna blir den organiserande faktorn som styr en persons liv till den
grad att de är villiga att offra det de värnar om mest för att kunna bevara och
fortsätta med sina beteenden.”<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></i><b><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Erik
Sundby - <i>Det Är Inte Kärlek När Sex Blir En Drog<o:p></o:p></i></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Den amerikanska
branschorganisationen ASAM (American Society for Addiction Medicine) har efter
en lång remitteringstid på flera år för första gången i historien definierat
beroende utifrån vad som händer i hjärnan. Om man applicerar denna definition
på sexberoende lyder det så här: <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">”Sexberoende är en
primär, kronisk sjukdom i hjärnans belönings – och motivationssystem, i minnet,
och i tillhörande nervbanor. Dysfunktion i dessa nervbanor visar sig genom
karakteristiska biologiska, psykologiska, sociala och andliga konsekvenser.
Detta återspeglas i en individs patologiska strävan efter belöning och/eller
lindring genom att använda specifika sexuella beteenden. Sexberoende
kännetecknas dels av oförmåga att konsekvent avstå från dessa beteenden och
dels försämrad förmåga att kontrollera beteendena. Sexberoende kännetecknas
också av begär efter de sexuella beteendena och minskad förmåga att erkänna och
acceptera betydande problem pga. sina beteenden och konsekvenserna av
beteendena i sina relationer, liksom allmänna dysfunktionella reaktioner i
livet.” </span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Liksom andra kroniska
sjukdomar innebär sexberoende ofta cykler av återfall och remission
(tillbakadragande). Utan behandling eller engagemang i tillfrisknande är
sexberoende progressiv och kan resultera i invaliditet eller för tidig död.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Vanliga
symptom på sexberoende<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></i><i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 12.95pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">1.
Återkommande misslyckanden eller oförmåga att stå emot impulser att engagera
sig i specifika sexuella beteenden.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">2. Att
ofta ägna sig åt dessa beteenden i en större utsträckning eller under längre
tidsperioder än avsett. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">3.
Varaktigt begär eller misslyckade försök att sluta, minska eller kontrollera
dessa beteenden.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">4. Att
ägna orimligt mycket tid åt att få sex, att vara sexuell eller att återhämta
sig från den sexuella erfarenheten.</span><br />
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12pt;"><br /></span>
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12pt;">5.
Upptagenhet med det sexuella beteendet eller med förberedande aktiviteter.</span><span style="color: black; font-family: "tahoma" , sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">6. Att
ofta ägna sig åt beteendet när man förväntas fullgöra yrkesmässiga, akademiska,
familjemässiga eller sociala förpliktelser.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">7. Att
fortsätta med beteendet trots en medvetenhet om att ha ihållande eller
återkommande sociala, ekonomiska, psykologiska eller fysiska problem som
orsakas eller förvärras av beteendet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">8.
Behov av att öka intensiteten, frekvensen, antalet, eller risktagningen av
beteendet för att uppnå önskad effekt; eller att fortsätta med beteendet på
samma nivå men med avtagande intensitet, frekvens, antal eller risktagning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">9. Att
ge upp eller begränsa arbetet, det sociala livet eller fritidsaktiviteter på
grund av beteendet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12.0pt; margin-left: 14.8pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-line-height-alt: 11.0pt; mso-pagination: none; tab-stops: 0cm 11.0pt 36.0pt; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">10.
Känsla av nöd, ångest, rastlöshet eller irritation om det inte går att engagera
sig i beteendet. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 19.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Vem kan utveckla
sexberoende? </span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">98% av de som utvecklar
sexberoende kommer ifrån en uppväxtmiljö som gynnar utveckling av just
sexberoende. I 87% av fallen finns det redan ett beroende i familjen. Om man
tittar på de övergrepp, kränkningar eller tidiga trauman som finns i
familjemiljön är det 97% som varit utsatta för känslomässiga övergrepp. 81% av
de hjälpsökande har varit utsatta för sexuella övergrepp eller kränkningar, och
72% för fysiska övergrepp eller kränkningar.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Människor som utvecklar
sexberoende kommer alltså från en ”katalytisk” miljö som gör att skam, ångest,
och stress stelnar till i personen och ger näring till utveckling av
sexberoende.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span><br />
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></span>
<br />
<h3 style="text-align: left;">
<span style="font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><span style="color: blue; mso-spacerun: yes;"><i>Hjärnan</i></span></span></h3>
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">För inte alltför länge
sen trodde man att när vi människor kommer upp i 25 års åldern så slutar
hjärnan utvecklas. Idag pratar vi om hjärnans plasticitet. Hjärnans förmåga att
ständigt anpassa sig efter det nya, att ständigt kunna förändras. Det ter sig
som rätt ironiskt att denna förmåga kan leda till det slaveri som finns i
beroendet. Vi ska titta på hur detta går till. Men först - några påståenden som
är välgrundade i forskning. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Beroendesjukdomen kan
utvecklas i 3 olika områden. Dessa är: <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">1. Substansberoende (ex
alkohol och andra kemiska droger) <o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">2. Beteendemässiga
-eller processberoende (spel, arbete, träning)<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">3. Närings -och njutningsberoende
(sex, mat)<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Oavsett
i vilket område beroendet finns aktiverar det exakt samma nervceller som har
att göra med belöning. Dessutom leder alla beroendeframkallande substanser,
beteenden/aktiviteter eller upplevelser till en ackumulering av Delta FosB, ett
protein som i sin tur (bl a) aktiverar gener som är involverade i beroende. </span><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">När
ackumuleringen av Delta FosB kommer till en specifik nivå börjar det reglera de
gener som kontrollerar accumbenskärnan. Ackumulering av Delta FosB sker genom
en process som heter <span style="mso-bidi-font-style: italic;">sensibilisering </span>och
genom <span style="mso-bidi-font-style: italic;">mekanisk inlärning</span>,
alltså inlärning genom upprepning (se mer om Delta FosB nedan). <span style="mso-bidi-font-style: italic;">Alla droger och beteenden/aktiviteter som
potentiellt kan orsaka beroende delar en viktig mekanism: höjning av dopamin i
Accumbenskärnan (även kallad belöningscentret, den del av hjärnan som har att
göra med utveckling av beroende)<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: #2e74b5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Sexberoende och
matberoende ligger nära varandra<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Utifrån
de olika områden där beroende kan förekomma finns sexberoende och matberoende
nära varandra. </span><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Det finns flera anledningar till detta, varav den främsta är att
båda handlar om naturliga behov som ”löper amok”. Det går inte heller att
”nolla” på samma sätt som med alkohol eller andra droger. Alla måste äta varje
dag och alla har en sexdrift. Båda sex och mat är olika typer av näring som vi
människor behöver. Det är t ex lika skadligt att avsexualisera sig själv som
att agera ut specifika aspekter av sin sexualitet i ett tvångsmässigt mönster
som ger negativa konsekvenser. En annan likhet mellan mat/sex är själva
tillfrisknandeprocessen. I båda fall handlar det om att definiera det som är
problemet och sedan göra en plan för att avstå från detta. När vi pratar om
sexberoende kan man statistiskt sett se tydliga mönster i de problembeteenden
som människor söker hjälp för. Statistiskt sett finns det 169 olika sexuella
beteenden som människor söker hjälp för över hela världen. Dessa beteenden kan
delas upp i 10 olika typer av sexberoende. I den här artikeln skulle det ta
alldeles för mycket plats att gå igenom alla dessa 10 typer, men de vanligaste
typer av sexberoende som människor söker hjälp för i Sverige är typ 2:
Voyeuristisk sex (oftast i form av porranvändning), och Typ 3: Förförelse och
Erövring (det sk Casanovakomplexet). <i><o:p></o:p></i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Voyeurism</span></i></b><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">
betyder ju ”att titta på” och människor som fastnar i t ex porranvändning gör
det som en isolerande sexuell aktivitet. Porren fungerar som ett visuellt
stimuli för att fly in i en besatt trance. Upphetsningen är visuell - man är egentligen
inte delaktig, utan bara tittar på. Just porrberoende är det fler och fler
människor som söker hjälp för. Porrberoende eskalerar väldigt mycket i Sverige,
och de som söker hjälp blir allt yngre (se gärna <a href="http://www.cybersexdetox.se/"><span style="color: black; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black;"><span style="color: black; mso-style-textfill-fill-alpha: 100.0%; mso-style-textfill-fill-color: black;">www.cybersexdetox.se</span></span></a> för
information om detta). <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Förförelse och erövring</span></i></b><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">
handlar oftast om att jaga bekräftelse och en känsla av makt och kontroll genom
förförelse. Upphetsningen får också näring genom att erövra och ha kontroll.
Ungefär 40% av de hjälpsökande i Sverige har den här typen av sexberoende. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: #2e74b5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><b>Mer om Delta FosB</b><o:p></o:p></span></i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Delta FosB är en sk <i>transkriptionsfaktor
(se nedan: 1) </i>som reglerar uttrycket av gener som styr båda funktionen och
strukturen hos de synapser som överför dopamin. Att utveckla beroende förändrar
alltså hjärnans struktur på en grundläggande nivå. Beroende innebär att
synapserna i olika hjärnregioner byggs om och Delta FosB anses vara en del av
processen genom vilken några av dessa förändringar sker. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 9.0pt;">(1) Transcription är den
process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information
som antingen slår på eller slår av olika gener. Transkriptionsfaktorer är de
proteiner (Som t ex delta fasB) som hjälper till med denna process. </span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Eric Nestler vid
University of Texas har visat hur beroende orsakar permanenta förändringar i
djurs hjärnor. Han har bevisat att en enda dos av många olika
beroendeframkallande kemiska substanser - som kokain - kommer att producera
Delta FosB. Varje gång den kemiska substansen används ackumuleras mer Delta
FosB tills det slår om en genetisk strömbrytare, vilket påverkar vilka gener
som kopplas på eller av. När denna omkoppling sker orsakar det förändringar som
kvarstår länge efter att man slutat använda drogen. En irreversibel skada som
heter beroende har uppstått i hjärnans dopaminsystem. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><i>Alla uttryck för beroende leder till en ackumulering av
Delta FosB och samma permanenta förändring i dopaminsystemet </i></span><o:p></o:p></div>
<span style="font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12pt;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12pt;">En person som utvecklat
sexberoende upplever begär efter sina specifika sexuella beteenden pga att hans
hjärna har blivit sensibiliserad (dvs. lätt aktiverat) för en specifik stimuli
(specifika sexuella beteenden som
ger dopamin när det handlar om sexberoende). Effekten förstärks vid upprepning. De förändringar som uppstår i
hjärnans belöningssystem kan ibland förbli permanenta. Det är då man pratar om
att beroende är kronisk.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">När hjärnans
belöningssystem sensibiliseras upplever man också allt lättare ett sug efter
mer av det specifika stimuli som ger lindring från smärta eller inre oro,
stressreducering, eller lättnad från ångest. Ofta räcker det med tankar,
fantasier eller bilder av ett specifikt stimuli för att få ett sug. För en
sexberoende räcker det alltså med att man upplever en situation som påminner om
sitt specifika <i>utagerande </i>för att man ska bli sugen på att agera ut. För till exempel en kokainberoende räcker det med att se bilder av kokain för att man ska bli sugen. Det
finns allmänna s.k. ”triggers” för sexberoende personer, och varje individ har
sina egna. Vi delar upp triggers i 2 kategorier: <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">1. Externa (människor,
platser, och företeelser utanför sig själv som triggar igång ett sug) <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">2. Interna (olika
känslotillstånd som triggar igång ett sug)<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Återigen - precis som
vid matberoende är det en väsentlig del av tillfrisknandet att känna till båda
sina interna och externa triggers. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 19.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Vad innebär
toleransökning?</span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Sensibilisering skiljer
sig från tolerans. När tolerans utvecklas, behöver den beroende mer och mer av
de specifika stimuli (dvs drogerna, beteendena eller upplevelserna) för att få en
effekt. När sensibilisering utvecklas, behöver den beroende mindre och mindre
stimuli för att uppleva ett intensivt sug. Sensibilisering leder alltså till
ökat sug. Det är ackumuleringen av delta FosB, orsakad av exponering för
specifika stimuli som leder till sensibilisering. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 19.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Lite kort om abstinens
</span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Vid utveckling av
beroende vänjer sig hjärnan vid en onormal hög dopaminutsöndring. Den
normaliserar denna höga dos dopamin och det skapas ett status quo. Eftersom
hjärnan alltid strävar efter balans innebär det att om en person som är
sexberoende slutar agera ut får han eller hon abstinenssymptom. Det fungerar
ungefär som ett bord med fyra ben. Rycker man bort ett ben kommer bordet att
vara instabilt. Hjärnan kommer att göra allt för att återgå till det som den
upplever som status quo - dvs. göra allt i sin makt för att den beroende ska
börja agera ut igen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Ett bra exempel porranvändning. Eftersom man normaliserat en hög
dopaminutsöndring relaterat till porr räcker inte vanlig sex till längre för att
tända en person sexuellt. När man använder porr tror hjärnan att man har massor
med tillfällen att ha sex. Eftersom förmågan att föra sina gener vidare är en
av de starkaste drivkrafterna som finns pumpas massor med dopamin ut när man
använder porr. Hjärnan vänjer sig vid den oändliga mångfalden av porr på nätet
och de perfekta kropparna där, som alltid är villiga att tillfredsställa en
persons begär - allt medan verkligheten ser helt annorlunda ut... <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 19.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<i><span style="color: #0f79a5; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 14.0pt;">Tillfrisknande </span></i><span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">De goda nyheterna är att
hjärnans plasticitet också innebär att tillfrisknande är möjlig. Det förflutna
kan man inte ändra på, men man kan forma sin egen framtid. <o:p></o:p></span><br />
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><br /></span>
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;"><i>(Genom att avstå från porren kan t ex den porrberoendes hjärna till slut bli en vän som hjälper personen att hitta tillbaka till livet) </i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 17.0pt; margin-bottom: 12.0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="color: black; font-family: "helvetica" , sans-serif; font-size: 12.0pt;">Tillfrisknande handlar
mycket om att bygga upp nya och mer funktionella nervbanor i hjärnan. Detta gör
vi genom att skriva om berättelsen om vilka vi är. När vi fortsätter att
införliva denna nya berättelse om oss själva genom att förändra våra
kommunikationsmönster och dela med oss till andra förstärker och fördjupar vi
dessa nervbanor. Detta i sin tur förstärker vår läkning och gör att vi ger oss
själva allt mer stöd i tillfrisknandet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<br /></div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-66047456753453802902017-10-06T00:26:00.000-07:002017-10-06T00:26:28.066-07:00Ny och viktig artikel om porrberoende i Aftonbladet plus!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style type="text/css">
p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica}
</style>
<br />
<div class="p1">
<a href="http://www.aftonbladet.se/relationer/a/o4Kk7/johan-tittar-pa-porr-tre-timmar-om-dagen">http://www.aftonbladet.se/relationer/a/o4Kk7/johan-tittar-pa-porr-tre-timmar-om-dagen</a></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-58743447866561205392017-06-24T02:14:00.002-07:002017-06-24T02:14:47.758-07:00Vår största sexorgan ligger mellan öronen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="p1">
Hjärnan är det stället där vi verkligen upplever intimitet, glädje, kärlek och tillfredsställelse. Men det är också där vi skapar negativa känslor, dåliga vanor, destruktiva tvång och där beroendesjukdomen kan utvecklas.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Tvångsmässig porranvändning - porrberoende - är ett utmärkt exempel.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Det borde vara självklart att kunna genomföra följande:</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>”Porren orsakar smärta i mitt liv, så fr.o.m. nu kommer jag inte att använda det längre!” </i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
När allt kommer omkring när du rör en het platta på spisen säger din hjärna: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>”Aj! Jag brände mig! Detta kommer jag aldrig att upprepa!”</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Du kommer säkert att oavsiktligt bränna dig i framtiden, men du kommer inte avsiktligt att lägga handen på en het platta igen. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p3">
<b><i>Om skuld, skam och andra negativa känslor följer i spåren efter porranvändning och pga detta så lovar en person sig själv och andra att inte använda det igen, borde det inte vara tillräckligt för att de inte kommer att söka sig tillbaka till porren veckor, dagar eller timmar senare?</i></b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Svaret är intre självklart ”JA!”. Till skillnad från den heta plattan är porr spännande. Det kan helt och hållet fånga din uppmärksamhet. Det distraherar dig från andra tankar, och genom orgasm levererar den dessutom en stark dos av eufori. Enkelt förklarat säger hjärnan: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>"Jag använde porr. Jag onanerade. Det kändes bra. Jag kommer att göra det igen framöver. Jag behöver verkligen det här.”</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Och lite senare:</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>”Jag är inte säker på att jag får tillräckligt av det jag behöver. Vad sägs om lite mer?"</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Blanda in ångest och spänningen i att använda det förbjudna; rädslan för att bli påkommen och tryggheten i det hemliga livet; och hjärnan lär sig ännu snabbare under dessa intensiva utlopp. Med varje upprepning får hjärnan kraftfulla sprutor av signalsubstanser och hormoner som garanterar framtida begär efter samma stimuli - dvs. mer porr, hetare porr, intensivare porr, och häftigare porr.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Intressant nog har våra hjärnor den rätta tanken, men processen har kapats och lämnat en känsla av missnöje och längtan. Anledningen är att vi skapades mer för att uppleva följande: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>"Min partner är attraktiv för mig. När vi binder oss till varandra fångar det min fullständiga uppmärksamhet. När vi berör varandra känner jag mig upphetsad, jag är föremål för omtanke, jag känner mig älskad och njuter av en andlig koppling. Jag känner inte bara en fysisk rush utan också ett djupt band tillsammans med min partner och sexuell tillfredsställelse. Den här personen är en del av mig. Låt oss göra det igen snart."</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>Människor är utformade för att ha med sig sin ande, sin själ och sina kroppar - ja, hela sitt Jag - i sex. </i></div>
<div class="p2">
<i></i><br /></div>
<style type="text/css">
p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica}
p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; min-height: 17.0px}
p.p3 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #000000}
</style>
<br />
<div class="p1">
<i>Har du fastnat i den isolerande, destruktiva fantasivärlden som porr erbjuder? Behöver du hjälp att bryta ditt beroende och hitta tillbaka till livet? Hör av dig! <a href="mailto:info@cybersexdetox.se">info@cybersexdetox.se</a>, <a href="mailto:info@dbksverige.se">info@dbksverige.se</a>, eller ring: 08-654 00 66.</i></div>
<div class="p1">
<i><br /></i></div>
<div class="p1">
<br /></div>
<div class="p1">
<i><br /></i></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-58962736527622908562017-06-04T22:49:00.001-07:002017-06-04T22:49:46.839-07:00Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Att använda porr är som att jaga pappersfjärilar.....<a href="http://eriksundby.blogspot.com/2017/06/att-anvanda-porr-ar-som-att-jaga.html?spref=bl">Erik Sundbys Sexberoende Blogg: Att använda porr är som att jaga pappersfjärilar.....</a>: På 1950-talet spelade två forskare vid namn Dr Nikolaas Tinbergen och Dr D. Magnus ett spratt på fjärilar. Efter att ha räknat ut vilka mä...Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-38902375463817516582017-06-04T22:47:00.003-07:002017-06-04T22:49:01.358-07:00Att använda porr är som att jaga pappersfjärilar...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="p1">
<span class="s1">På 1950-talet spelade två forskare vid namn Dr Nikolaas Tinbergen och Dr D. Magnus ett spratt på fjärilar. Efter att ha räknat ut vilka märken på kvinnliga fjärilsvingar som var mest iögonfallande för sina fjärilskompisar, skapade de sina egna fjärilsvingar av kartong och målade dem för att se ut som superhäftiga honor. Mönstren på deras vingar baserades på vingarna hos normala fjärilar fast med mer spännande ”varumärken” än det som någonsin skulle kunna finnas i naturen.</span></div>
<div class="p2">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p1">
<span class="s1"><i>Och fjärilarna föll för det! </i></span></div>
<div class="p2">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p1">
<span class="s1">Även om verkliga kvinnliga fjärilar var närvarande och tillgängliga, försökte hanarna para sig med pappversionerna. De hade blivit lurade. De ignorerade de verkliga honorna och håll sig till att göra allt de kunde för att charma papperskopiorna.</span></div>
<div class="p2">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p1">
<span class="s1"><i>Allt är lögner I porr - från hur människor ser ut till hur och varför de har sex. I sin besatthet jagar porrberoende personer något som inte är verklig. Genom detta går de miste om faktiska, verkliga relationer.</i></span></div>
<div class="p2">
<span class="s1"><i></i></span><br /></div>
<div class="p1">
<span class="s1">Behöver Du hitta tillbaks till livet från överdrivit porranvändning, eller porrberoende? Mejla gärna till <a href="mailto:info@cybersexdetox.se">info@cybersexdetox.se</a> för råd och stöd! </span></div>
<div class="p2">
<span class="s1"><i></i></span><br /></div>
<div class="p1">
<span class="s1"><i><a href="http://www.cybersexdetox.se/">www.cybersexdetox.se</a></i></span></div>
<div class="p2">
<a href="http://www.dbksverige.se/">www.dbksverige.se</a></div>
<div class="p2">
<br />
<br /></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-42542629463928075852017-05-31T22:45:00.001-07:002017-05-31T22:46:19.066-07:00Porr i den digitala eran<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="p1">
En anledning till varför porr tänder våra hjärnor är att den ger oss ett falskt löfte om möjligheten att ha ohämmat sex. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Liksom konst är porr en personlig smaksak: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i><b>För en del människor är porr upphetsande och roligt att använda tillsammans med sin partner. Medan det för andra sätter fokus på utnyttjande av utsatta personer. </b></i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Det är även svårt att bestämma exakt vad som egentligen är pornografiskt. En medlem i högsta domstolen i USA frågades t ex hur man definierar pornografi och han svarade: <i>"Jag vet vad det är när jag ser det."</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
En del människor påstår att porranvändning kan vara ett sätt att utöva vår yttrandefrihet. Oavsett detta kvarstår frågan: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i><b>Är porren sexuellt befriande, eller är det en form av sexuell förtryck? </b></i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Kan det vara möjligt att en del av vår voyeuristiska attraktion till porren inte är som ett fönster för blomstrande sexualitet utan som en spegling av personligt trauma? Många porrstjärnor har sina egna demoner som driver på dem. En del är offer för tidiga sexuella, fysiska eller känslomässiga övergrepp. Att agera i porr eller att använda det tvångsmässigt kan båda vara ett sätt att upprepa trauman i ett försök att rätta till vad som en gång gick snett.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Faktum är att prestationsaspekten hos de som agerar i t ex porrfilmer påminner oss om att den sexualitet som finns i porren egentligen inte är riktig sex. Det är en låtsasvärld byggd på belysning, kameravinklar och <span class="s1">könsbilder i extrem närbild. </span>Ingen äkta förspel, inga känslor, ingen förkroppsligad koppling till en annan människa. Och eftersom vi aldrig ser ens ett sken av autentiskt sex mellan två kärleksfullt samtyckande vuxna individer, fortsätter porrens kulturella myter om kvinnor och män: </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i><b>Kvinnor är utbytbara sexobjekt utan egna unika behov, och män har permanent stånd och omöjligt stora penis.</b> </i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Oavsett vad din inställning är till porr, är det viktigt att komma ihåg att de flesta människor inte ser ut som skådespelarna i porrscener. Var försiktig så att du inte jämställer dig själv och din partner med dessa bilder, eller att frossa i bortkopplad och dissocierat syntetiskt sex.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i><b>Har du problem med att se skillnaden mellan pornografiskt sex och verklig sex i relation till en verklig människa? Eller har det gått så långt för dig att du inte ens är intresserad längre…</b></i></div>
<div class="p2">
<b><i></i><br /></b></div>
<div class="p1">
<i><b>Vad är skillnaden för dig med att ha sex i verkligheten och att ha sex i låtsasvärlden? </b></i></div>
<div class="p2">
<b><i></i><br /></b></div>
<style type="text/css">
p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica}
p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; min-height: 17.0px}
span.s1 {color: #000000}
</style>
<br />
<div class="p1">
<i><b>Vad tycker du om pornografi? Har porren tagit över ditt liv? Hör gärna av dig till <a href="http://www.cybersexdetox.se/" target="_blank">Cybersex Detox </a>för råd och stöd!</b></i><br />
<i><b><br /></b></i>
<i><b><br /></b></i>
<i><b><br /></b></i></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-14318417953193499232017-05-14T03:16:00.000-07:002017-05-15T00:51:26.043-07:00Del 2: Utveckling av porrberoende - signalsubstanser bakom sex och hur de påverkar utvecklingen av porrberoende<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="p1">
<i>Viktigt att veta: Porrindustrin riktar sig i det stora hela till pojkar och män. Därför handlar denna artikel om vad som händer inuti hjärnan hos porrindustrins primära målgrupp - alltså just pojkar och män. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Behöver du hjälp? Mejla gärna <a href="mailto:info@cybersexdetox.se">info@cybersexdetox.se</a>! Behöver du mer information för att kunna ta ställning? Titta gärna på <a href="http://www.cybersexdetox.se/">www.cybersexdetox.se</a>!</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Som jag berörde i <b><i>Del 1: Utveckling av porrberoende</i></b> spelar hjärnkemin ett avgörande roll i utvecklingen av porrberoende. Bland andra kroppsegna kemikalier gör Delta FosB att det skapas nervbanor som i sin tur skapar beteendemönster och s.k. <i>triggers </i>som motiverar en person att engagera sig i specifika beteenden på nätet. För att bättre förstå hur dessa kroppsegna kemikalier möjliggör sexuellt lärande och utveckling av mönster kommer här nedan en grundläggande listan och de roller de olika kemikalierna spelar när det gäller mänsklig sexualitet. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<b>Dopamin</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p3">
<span class="s1">Dopamin är en av hjärnans superhjältar eftersom den har så många kraftfulla uppgifter.</span></div>
<div class="p4">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p3">
<span class="s1">Om någon kunde tömma dig på din dopamin, skulle det vara värre än att sitta i en fängelsehåla fylld av kryptonit för Stålmannen. Han skulle inte kunna göra någonting. Han kanske inte ens skulle äta eller dricka.</span></div>
<div class="p3">
<span class="s1">Dopamin fokuserar din uppmärksamhet på vilken uppgift som helst och motiverar dig framåt.</span></div>
<div class="p4">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p3">
<span class="s1">Dopamin aktiverar eller förbättrar de delar av hjärnan som har att göra med belöning och som får oss att må bra, och det spelar också en mycket viktig roll för minnet. Det hjälper oss att komma ihåg vad som är viktigt i vår miljö och att komma ihåg det lämpliga svaret på olika stimuli, enligt bioneurologen Dr. Williams Struthers.</span></div>
<div class="p4">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p3">
<span class="s1">Dopamin ”ger näring till båda det spännande i, och det viktiga i att möta behov” skriver han i <b><i>Wired for Intimacy: How Pornography hijacks the Male Brain.</i></b> Därför frigörs dopamin som svar på alla droger, och spelar en roll i många störningar som påverkar motivation och uppmärksamhet från tvångssyndrom och beteendeavvikelser till utveckling av beroende.</span></div>
<div class="p4">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p3">
<span class="s1">I huvudsak hjälper dopamin hjärnan att komma ihåg vad som är intressant och hur man ska svara an på det. Det fokuserar sinnet på en specifik uppgift medan andra bekymmer ignoreras. Om dopamin kunde tala skulle den säga ungefär – ”Hallå där, gör det nu!” Det ger en neurologisk belöning som känns bra och hjälper oss att åtrå mer av samma aktivitet.</span></div>
<div class="p4">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p5">
<span class="s2">Utan tvekan är dopamin antingen en superhjälte eller en superfiende, beroende på om en aktivitet påverkar en person positivt eller negativt.</span></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<b>Testosteron</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Även om kvinnor har mindre mängder testosteron kallas det oftast för det manliga hormonet. Testosteron ökar dramatiskt sexuell upphetsning och lust, skriver Mark Kastleman i <span class="s3"><b><i>The Drug of the New Millennium: The Brain Science Behind Internet Porn Use.</i></b></span></div>
<div class="p6">
<span class="s1"></span><br /></div>
<div class="p1">
Testosteron är ett hormon som släpps hos män under dagen, men när sexuella signaler uppfattas och plockas upp av hjärnan ökar produktionen av testosteron i testiklarna. Det är t ex därför som kemisk kastrering används för att avlägsna sexuell aktivitet hos mer extrema sexbrottslingar.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Nätporr (och den fantasivärld den möjliggör) ger näring till hjärnan hos killar och män som ökar lusten att ha sex. Med denna ständigt närvarande lust är personens hjärna redo att tolka alla möjliga signaler (båda externt och internt) som ger minsta antydan om att en sexuell aktivitet är på gång. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>Det är intressant att män med starka känslor av engagemang, intimitet och närhet till sina partners har en tendens att ha lägre nivåer av testosteron. Detta kan vara en anledning till varför dessa män är mindre benägna att ha sex utanför relationen.</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
De killar och män som använder nätporr skapar sin egen kemiska obalans, eftersom det tar tid för testosteron att försvagas i kroppen. Den höga testosteronnivån hos dessa personer ökar den sexuella medvetenheten långt över det normala. Sexuella fantasier triggas igång av vardagliga situationer, platser eller föremål. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Här följer några exempel:</div>
<div class="p7">
<br /></div>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Ställen man befinner sig på. t.ex. hotellrum, gallerior, parker, vissa länder, stränder.... osv</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Sinnesförnimmelser t.ex. ljud (modem-ljudet etc), lukter (parfymer etc), visuella detaljer ( en viss sorts klänning etc)</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Objekt t.ex. bil, bärbar dator, sexleksaker, underkläder</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Processer t.ex. röka, kissa, våld, nedvärdering, förnedring</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Kroppstyper/kroppsdelar t.ex. kroppsbyggnad, former, muskler, rynkor</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Icke-fysiska kännetecken t.ex. ålder, civilstånd, personlighetsdrag (t.ex. sårbar, onåbar, avstängd, elegant, rättfram, blyg)</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Kultur t.ex. asiatiska tjejer, svarta män, katolska skolflickor</li>
</ul>
<ul class="ul1">
<li class="li8">Uppvaktningsfaser och föreställningar t.ex. en viss del av uppvaktningsritualen ( krogflirten etc), dysfunktionella uppvaktningsföreställningar ( tjejer retas, män vill bara ha sex etc)</li>
</ul>
<div class="p2">
</div>
<div class="p1">
<b>Noradrenalin</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Noradrenalin (eller Norepinefrin) är en signalsubstans som är förknippad med stress och ”fight or flight” responsen hos oss människor. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Noradrenalin hjälper oss att vara mer uppmärksamma på vår omgivning. Det fungerar också som ett hormon för sexuell upphetsning och sexuellt relaterade minnen, och det hjälper oss att bränna fast känslomässiga upplevelser i våra sinnen. Oavsett om det är en underbar ”live” sexuell upplevelse eller en porrbild lagras informationen för att enkelt kunna återkallas med hjälp av noradrenalin.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<b>Oxytocin</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Oxytocin kallas ofta ”anknytningshormonet”. Stora mängder oxytocin släpps t ex när mammor eller pappor håller om sina nyfödda barn. Det kallas ibland också för ”kramhormonet” eftersom oxytocinhalten stiger när ett par ligger och håller om varandra, håller händerna eller uttrycker andra former av intimitet. Oxytocin är en av orsakerna till varför en kyss är så kraftfull.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Eftersom oxytocin också släpps vid klimax kan det få en negativ inverkan för porrberoende personer. I stället för att knyta an till en verklig partner knyter den porrberoende sin hjärna till porrbilder, videon eller sexuella situationer på nätet - speciellt när aktiviteten förstärks genom repetition.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<b>Serotonin</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Serotonin frisätts efter klimax och ger känslor av lugn, välbefinnande och tillfredsställelse. Höga serotoninnivåer minskar också sexuell motivation. Dessa faktorer hjälper till att förklara varför en del människor vill ta en tupplur efter sex.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p9">
<i>(En liten parantes: Visst finns mer i spelet än den här grundläggande neurokemiska listan! Men listan ger en utgångspunkt för att förstå hur människor tar emot sexuella signaler och hur vi låter dessa signaler uppmärksammas, vilket i sin tur gör att vi kan agera på dem.)</i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Serotonin spelar också en betydelsefull roll när man binder sig till eller knyter an till en sexpartner och utlöser sammandragningar under manlig orgasm. Ett exempel: en övning man kan göra med sin partner är att sitta ansikte mot ansikte och beröra varandra för att njuta av varandras närvaro. Detta gör det möjligt för största möjliga frisättning av seretonin.</div>
<div class="p2">
<b></b><br /></div>
<div class="p1">
<b>Vasopressin</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Arbetar i samverkan med oxytocin. Vasopressin uppmuntrar också till känslan av att knyta an och frigörs långsamt under sexuella aktiviteter och vid klimax. Precis som oxytocin verkar frisättningen av vasopressin under porranvändning och masturbation för att cementera en persons anknytning till porren.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<b>Endogena Opiater</b></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Vi människor är utformade för att kunna ha fantastiska sexuella upplevelser. Kroppen producerar t ex naturliga eller endogena opiater som under klimax ger smärtlindring och en känsla av transcendens och eufori. Tänk dig opium som produceras naturligt i kroppen.</div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
När en kille eller man ser på sin partner eller på porr (inklusive de fantasier som hänger ihop med porren) och är sexuellt stimulerad, ökar hans upphetsning och tankeverksamheten fokuseras genom dopamin, testosteron och noradrenalin. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
<i>Dessa och andra kemikalier är också aktiva hos kvinnor under sexuell upphetsning, men dessutom har varseblivning, känslor, återupplevda minnen och kognitiva val en större roll. </i></div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p1">
Om man börjar ägna sig åt sex tillsammans med en annan eller genom onani fokuserar dessa kemikalier ytterligare hjärnans uppmärksamhet och man får ett slags tunnelseende, som begränsar och fokuserar tankar till den sexuella upplevelsen här och nu. Detta händer eftersom flera av de initiala signalsubstanserna (dvs. dopamin, testosteron och noradrinalin) kombineras med en långsam frisättning av oxytocin och vasopressin. Alla livets bekymmer faller bort och sinnet fokuserar bara på sexet. Sammandragningarna i orgasm är kopplade till hjärnans frisättning av endogena opiater. <span class="s4">Dessutom stänger de kroppsegna opiaterna (tillsammans med dopamin) av de delar av hjärnan som är aktiva när man känner ångest.</span><span class="s5"> </span><span class="s4">Avsaknaden av ångest och rädsla ger ytterligare euforiska upplevelser. Efter utlösning tar hjärnan emot serotonin som lägger till känslor av välbefinnande </span>och tillfredsställelse. </div>
<div class="p2">
<br /></div>
<div class="p9">
<span class="s4">Naturligtvis är en persons skalle mer än en bara en massa kemiska reaktioner. Förutom att </span>alla dessa hormoner och signalsubstanser interagerar med den fysiska hjärnan och dess nervbanor, är vi mycket mer än så! </div>
<style type="text/css">
p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica}
p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; min-height: 17.0px}
p.p3 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #404244; background-color: #ffffff}
p.p4 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #404244; background-color: #ffffff; min-height: 17.0px}
p.p5 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #404244}
p.p6 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Arial; color: #111111; background-color: #ffffff; min-height: 16.0px}
p.p7 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 17.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #000000; min-height: 17.0px}
p.p9 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #000000}
p.p10 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #ff2600; min-height: 17.0px}
li.li8 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 17.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #000000}
span.s1 {font-kerning: none}
span.s2 {font-kerning: none; background-color: #ffffff}
span.s3 {font-kerning: none; color: #000000}
span.s4 {color: #000000}
span.s5 {color: #ff2600}
ul.ul1 {list-style-type: square}
</style>
<br />
<div class="p10">
<br /></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1568666232221847210.post-70412460555333791602017-05-10T01:33:00.000-07:002017-05-11T01:16:40.079-07:00Del 1: Utveckling av porrberoende<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="p1">
Hjärnforskare har med hjälp av bl a funktionell magnetresonans (fMRI) kommit fram till en viktig slutsats:</div>
<div class="p1">
</div>
<div class="p2">
<span class="s1"></span></div>
<div class="p3">
<i><span class="s1"><b>P</b></span><b style="text-indent: -24px;">orrberoende personers hjärnor reagerar på exakt samma sätt, i exakt samma områden och i samma utsträckning som hjärnorna hos kokainberoende personer när dessa utsätts för bilder av kokain.</b></i></div>
<div class="p4">
<span class="s1"><br />
Vi som arbetar på DBK Sverige (<a href="http://www.dbksverige.se/">www.dbksverige.se</a>) och Cybersex Detox (<a href="http://www.cybersexdetox.se/">www.cybersexdetox.se</a>) har länge påstått att människor har lidit av sexberoende i årtionden. Vi har också påstått att fler människor utvecklar sexberoende pga. tillgängligheten i det sexuella material som finns på nätet, smartphones och annan digital teknik. Vi som arbetar med människor som fastnat i digitala sexuella aktiviteter har i många år betraktat cybersexberoende (som ju även innefattar porrberoende) som sexberoendets kokain just på grund av den snabba åtkomstmöjligheten; den oändliga mångfalden; och pga. tillgängligheten - som är 24 timmar dygnet och 7 dagar i veckan. Andra faktorer som påverkar utvecklingen av beroende relaterad till sexuella aktiviteter via nätet är den skenbara anonymiteten och att man kan göra det hemma i vardagsrummet utan större ansträngning. </span></div>
<div class="p5">
<br /></div>
<div class="p5">
Många människor i Sverige är tveksamma till att söka behandling, dels pga. den skam som finns med när man är cybersexberoende (t ex porrberoende) och dels den extra bördan av att ha en sjukdom i hjärnans belöningssystem som fortfarande ses som ett tecken på att man är ”fel”, eller som en ursäkt för dåligt uppförande. Ungefär samma syn som fanns när det gäller alkoholism och annan drogberoende tidigare.<span class="s1"></span></div>
<div class="p5">
<br /></div>
<div class="p5">
Oavsett vad det är för beroende man utvecklar - drogberoende, spelberoende, sockerberoende, porrberoende eller annat sexberoende - sker det på samma sätt. <span class="s1"></span></div>
<div class="p6">
<span class="s2"><br />
</span><b>Utveckling av beroende</b></div>
<div class="p7">
<b></b><br /></div>
<div class="p8">
Att upprepande gånger ägna sig åt samma aktivitet är en del av inlärning. Samtidigt som många människor kan ägna sig åt en mängd olika aktiviteter utan att de ”fastnar”. Du själv kanske har gjort vissa saker om och om igen i ett försök att lära dig något nytt och blivit otroligt frustrerad över bristen på framsteg?</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<b><i>Så varför fästnar människor på just nätporr?</i></b> </div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<i>Varför säger vi på Cybersex Detox att porr är beroendeframkallande?</i> I ett nötskal har det mycket att göra med termen "anknytning” Vi använder denna term för att beskriva hur hjärnan <i>neurokemiskt </i>binder sig till och kommer ihåg hur man reagerar på porr.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Det är inte så mycket själva stimulansen (bilden, videon, upplevelsen, etc.), utan snarare <b><i>vad som görs med stimulansen</i></b>. Den initiala upphetsningen, nyheten, och njutningen innebär inte i sig en risk att utveckla beroende - i alla fall inte tills det är bunden till den sexuella upplevelsen (genom onani).</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Processen att knyta an till porr kan vara mycket stark eftersom onani och orgasm producerar en kaskad av neurokemikalier och repetition bygger nervbanor för att möjliggöra beteendemönster. Episoderna förstärks ännu mer med andra känslor, inklusive rädsla för att bli avslöjad, det hemliga, chock och nyhetsbehaget. Denna kemiska och hormonella explosion tar inlärning till en helt ny nivå. Folk kommer ofta ihåg sin första orgasm, inklusive var de var och hur det hände, även om den erfarenheten hände för årtionden sedan. Ändå kommer de nog inte ihåg mycket annat om den dagen, såvida det inte var deras bröllopsdag eller händelserna var traumatiska.</div>
<div class="p8">
<br /></div>
<div class="p8">
Eric Nestler vid University of Texas, har visat hur beroende orsakar permanenta förändringar i hjärnan. Även bara en liten dos av nätporr (eller drog, etc.) producerar ett protein som heter ΔFosB (Delta FosB), som ackumuleras i hjärnceller genom att det löses ut samtidigt som dopamin. Varje gång nätporr används ackumuleras mer ΔFosB tills en genetisk strömbrytare slås om, vilket i sin tur påverkar vilka gener som slås på eller av. Att denna strömbrytare slås om orsakar förändringar som kvarstår länge efter att man slutat använda nätporr, vilket leder till irreversibel skada på hjärnans dopaminsystem. Allt droganvändande och olika beteenden som porranvändning leder till en ackumulering av ΔFosB och samma permanenta förändring i dopaminsystemet. En överbelastning av <span class="s3">ΔFosB utlöser utvecklingen av beroende. </span></div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<b>Sensibilisering - första steget i att utveckla porrberoende</b></div>
<div class="p8">
Denna inlärningsprocess - eller prägling - heter sensibilisering. Ordet sensibilisering innebär att varje gång man utsätter sig för en specifik stimuli (porr, i det här fallet) blir man mer och mer uppmärksam och sugen på just det stimuli. Till slut utvecklar man en slags ”överkänslighet” för porr. Som beroende upplever man begär, eftersom hjärnan blivit <i>sensibiliserad </i>för upplevelserna i porr. </div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Sensibilisering är alltså första steget till att utveckla porrberoende och när sensibilisering utvecklas, behöver man mindre och mindre porr för att uppleva ett intensivt begär eller oemotståndligt sug. </div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Sensibilisering leder till en ökad upplevelse av att ”Jag måsta ha”, men inte nödvändigtvis att man gillar det. Det är ackumuleringen av <span class="s3">ΔFosB</span>, orsakad av exponering för porren som leder till sensibilisering. </div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<b>Tolerans </b></div>
<div class="p9">
<b></b><br /></div>
<div class="p8">
Detta skiljer sig från tolerans. Tolerans utvecklas när man väl är beroende och innebär att den beroende behöver mer och mer porr för att få samma må-bra effekt.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p10">
<span class="s4">Tolerans sker när hjärnan reagerar på ett ovanligt stor förekomst av dopamin (och därmed </span><span class="s1">ΔFosB) genom att stänga av dopamin receptorer. Detta innebär att man måste ha mer porr för att uppnå samma effekt. </span><span class="s4"> </span></div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Kommer du ihåg påståendet att porrberoende människor knyter an till porren <i>neurokemiskt</i>? Hjärnkemi spelar alltså en viktig roll för att skapa nervbanor som i sin tur skapar beteendemönster och utlösare som får en person att engagera sig i specifika beteenden. En av de viktigaste kroppsegna kemikalier som är viktig i detta sammanhang är dopamin.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<b>Dopamin</b></div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Dopamin är en av hjärnans superhjältar eftersom den har så många kraftfulla uppgifter.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Om någon kunde tömma dig på din dopamin, skulle det vara värre än att sitta i en fängelsehåla fylld av kryptonit för Stålmannen. Han skulle inte kunna göra någonting. Han kanske inte ens skulle äta eller dricka.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Dopamin fokuserar din uppmärksamhet på vilken uppgift som helst och motiverar dig framåt.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p10">
<span class="s4">Det aktiverar eller förbättrar de delar av vår hjärna som har att göra med belöning och som får oss att må bra, och det spelar också en viktig roll för minnet.</span> Det hjälper oss att komma ihåg vad som är viktigt i vår miljö och att komma ihåg det lämpliga svaret på olika stimuli, enligt bioneurologen Dr. Williams Struthers.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Dopamin ”ger näring till båda det spännande i, och det viktiga i att möta behov" skriver han i Wired for Intimacy: How Pornography hijacks the Male Brain. Därför frigörs dopamin som svar på alla droger, och spelar en roll i många störningar som påverkar motivation och uppmärksamhet som tvångssyndrom och beteendeavvikelser.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
I huvudsak hjälper dopamin hjärnan att komma ihåg vad som är intressant och hur man ska svara an på det. Det fokuserar sinnet på en specifik uppgift medan andra bekymmer ignoreras och säger ungefär - "Hallå där, gör det nu!" Det ger en neurologisk belöning som känns bra och hjälper oss att åtrå mer av samma aktivitet.</div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
Utan tvekan är dopamin antingen en superhjälte eller en superfiende, beroende på om en aktivitet påverkar en person positivt eller negativt.</div>
<div class="p8">
<br /></div>
<div class="p8">
<br /></div>
<div class="p9">
<br /></div>
<div class="p8">
<i>Del 2 av denna artikel kommer om ett tag! För att bättre förstå hur kroppsegna kemikalier möjliggör sexuellt lärande, kommer del 2 att ge en grundläggande listan över dessa kemikalier och de roller de spelar. </i></div>
<div class="p8">
<i><br /></i></div>
<div class="p8">
<i><br /></i></div>
<style type="text/css">
p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Tahoma; color: #000000}
p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Tahoma; color: #000000; min-height: 17.0px}
p.p3 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 10.0px; font: 14.0px Tahoma; color: #000000}
p.p4 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-indent: -24.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Tahoma; color: #000000}
p.p5 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-indent: -24.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Tahoma; color: #000000; min-height: 17.0px}
p.p6 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Helvetica}
p.p7 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 14.0px; font: 14.0px Helvetica; min-height: 17.0px}
p.p8 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica}
p.p9 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; min-height: 17.0px}
p.p10 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 14.0px Helvetica; color: #000000}
span.s1 {font-kerning: none}
span.s2 {font: 14.0px Tahoma; font-kerning: none; color: #000000}
span.s3 {font-kerning: none; color: #000000}
span.s4 {color: #000000}
</style>
<br />
<div class="p9">
<i></i><br /></div>
</div>
Sexberoendeperspektivethttp://www.blogger.com/profile/16274066783908218181noreply@blogger.com0