Nyfikenhet

Båda vetenskapen och människors ackumulerade visdom genom tiderna säger att en av nycklarna till välbefinnande är att lite då och då kunna se på livet och vår tillvaro med nya ögon. Förnyelse, att kunna ta till sig förändringar och nya tankar och idéer är viktig för vår lycka och nyfikenhet är en grundläggande egenskap. Men som för väldigt mycket när det gäller oss människor är de positiva egenskaperna också en källa till det som inte är så positivt - eller som till och med kan sluta i katastrof (Betänk bara Pandoras låda och hur hennes nyfikenhet slutade!). Våra hjärnor är byggda för att upprepa beteenden och aktiviteter vi kan hitta som är positiva och som ger en känsla av välbefinnande. Detta är en oerhörd drivkraft som vi också behöver för att överleva. Men var går gränsen mellan att nyfiket söka någonting positivt, återvända till detta för att få mera och att ”fastna”? När börjar våra vanor bli ett problem istället, ett missbruk, eller till och med utvecklas till ett beroende?
Inom området som jag arbetar med - beroendeframkallande beteenden - arbetar vi klinisk med tre centrala komponenter i de problem beteenden som våra patienter söker hjälp för; triggers; längtan eller törst efter upprepning av specifika beteenden; och att vara drift styrd - att gå från impuls till handling utan reflektion.  Ett exempel; Under lång tid har jag varit van vid att äta en dubbel cheeseburgare och en stor cola på McDonalds nästan varje arbetsdag, men för att inleda en förnyelseprocess bestämde jag mig för att upphöra med detta och se om mitt hus när det gäller maten. Bl.a. hade jag ingått ett avtal med min läkare om att gå ner i vikt och börja träna. Det var förenat med en hel del svårigheter att bryta vanan med cheeseburgaren och colan, men allt eftersom tiden gick blev det lättare och redan efter ett par veckor gick det bra att hålla mig till min diet istället. Under en promenad jag tog flera månader senare passerade jag ett McDonalds där det satt människor som åt i solskenet. Jag kom på mig själv med att stå och stirra på hur de bar sig åt när de åt och kände märkligt nog både sorg och längtan. När jag vände mig och gick därifrån fick jag upp bilder i huvudet av de gånger jag själv hade suttit där. Jag känner till och med suget nu när jag skriver detta! En tanke kom som sa att en cheeseburgare skulle inte göra så mycket – jag hade ju ändå följt min diet de senaste två månaderna… I ögonblicket när jag fick upp dessa bilder lärde jag mig också en värdefull läxa om nyckeln som sparkar igång dåliga vanor - nämligen ”triggers”. För att beskriva detta fenomen kan man jämföra med skådespelaren och stickrepliker. En stickreplik är ord som skådespelaren använder för att påminna sig själva om att utföra specifika handlingar under en pjäs. På samma sätt är en trigger en stickreplik i huvudet som sparkar igång längtan efter att utföra specifika handlingar. Dessa bilder påverkar uppkomsten av dopamin i våra hjärnor. Så om vi passerar en McDonalds som jag gjorde kan hjärnan skjuta till dopamin och få upp en bild av en välsmakande (för vissa) cheeseburgare. En bra känsla kommer omedvetet att driva på motivationen att gå in och ”få sig en bit mat”. Det är en betingad respons som också aktiverar tankar om att utforska menyn och andra möjligheter som finns i den. Jag kan intyga att den omedvetna övergången från dopamin utsöndringen i hjärnan och att faktiskt vara entusiastisk över nya möjligheter skede väldigt subtilt. Därför drar jag slutsatsen att min gamla tendens att reagera på signaler som ger möjligheter till dopamin är en reflex som inte går över för att man har några års sexuell nykterhet. Min hjärna är trimmad till att lägga märke till och reagera på dessa signaler. Skillnaden idag är att jag kan tillåta mig att lägga märke till hur jag reagerar och kliva in i ett utrymme i medvetandet som ger mig möjlighet att betrakta denna reaktion utifrån nyfikenhet. Det är helt annorlunda att veta hur detta fungerar intellektuellt och att ha upplevt det. I själva verket är det en annan del av hjärnan som aktiveras när vi bara tänker på något jämfört med själva upplevelsen av det. Jag märker också att en del av mig ser fram emot och vill utforska världen som den är och jag förstår att detta är en upplevelse som också är viktig för välbefinnande. Det finns möjligheter runt omkring oss att bryta sig ur gamla vanor och söka det nya i livet. Vår värld är otroligt stort och innehåller så många alternativ som vi är ofta omedvetna om, eftersom våra hjärnor känner sig bekväma och trygga med rutin och upprepning. Någon har sagt;
"Livet är rutin och rutin skapar motstånd mot att undra."
Du kan överväga att sova på andra sidan av sängen, prova meditation, anlägga en trädgård, byta kaffe sorts, plocka upp gitarren, matlagning, byta musik eller radiostation eller bara välja att le oftare. Livet är en stor experiment - så välj! Sök det nya och låt din erfarenhet guida dig mot det viktiga.