Prägling i vår tidiga barndom är absolut nödvändigt för
tillväxt och trygghet. Men att hänga sig fast vid dysfunktionell prägling även
när vi blir vuxna är som om en fjäril skulle hålla sig fast vid sin kokong. Det
är vårt eget ansvar att ifrågasätta grundläggande värderingar om oss själva och
våra relationer - och förkasta de som inte längre tjänar oss eller som är
destruktiva. Alltför ofta identifierar vi oss med ”personliga synpunkter” som
egentligen kommer från någon annan viktig person som fanns i vår omgivning
under uppväxttiden. Vi vet inte hur man ska bära sig åt för att inte identifiera oss med de perspektiv
som givits oss. Vissa människor vänder sig till droger och alkohol i ett försök
att dämpa tidiga influenser och uppleva nya sanningar. Att vända sig bort från
verkligheten i ett försök att förbättra den kommer tyvärr bara leda till att våra
tankemässiga skapelser inte tillför någonting positivt i det långa loppet. En drogpåverkad
hjärna speglar egentligen det ursprungliga traumat - att vara helt överväldigad av
själva det dysfunktionella.
Alla har varit eller är beroende av föräldrar och vårdgivare,
lärare, grannar, kollegor, media, politiker, andliga ledare, skönlitteratur -
vår kultur. Vissa av dessa influenser gör uppenbara försök att kontrollera vårt
tänkande och genom detta begå psykisk misshandel som är jämförbar med
hjärntvätt. I detta finns alldeles för lite utrymme för autonomi
(självständighet). Andra influenser fungerar som ett dovt upprepande som likt
en grammofonskiva som hakat upp sig upprepar det gamla programmet i huvudet i
olika situationer under livets gång.
Eller som en radio ekande sitt brus vid olika frekvenser. Om den
prägling vi får är överdrivet fokuserad på t ex fel, kommer dessa att bli
ingrodd i vårt minne - även om vi är genetiskt skapta för att ta emot vissa
meddelanden och inte lyssna på andra. Även om vi utvecklar en förmåga att känna
igen vårt eget förvrängda tänkande, kan negativ prägling fortfarande leverera en
känsla av förtrogenhet, nostalgi och lojalitet gentemot våra
ursprungsförhållanden som kan kännas fel att förneka. En känsla av att inte
duga kan vara en vanlig känslomässig position i livet för dem vars prägling
likställs med uppföranderegler som innebär att man i grunden är ovärdig,
särskilt när det gäller sexualitet och relationer. På grund av negativ prägling
kan skadliga tankar kännas trygga och otrygghet verkar vara det säkraste. Oavsett
dåligt mående och kaos vet man vad man har, men vet aldrig vad man kommer att
få istället. Det finns naturligtvis ingen rationell anledning att lyssna på ett
radioprogram på en kanal vars innehåll inte är det vi verkligen behöver. Det är
upp till oss att byta kanal från vårt vanliga ingrodda tänkande. Ingen annan
kan hitta nya frekvenser som är anpassade till vår individuella sanning.